Så blev vi besatta av ett medeltida broderi värt 10 miljarder

En 70 meter lång medeltida broderad linneduk har lagts ut på golvet i British Museum i London, som en upplyst tidsremsa i en mörklagd utställningshall. Längs de svarta väggarna projiceras enkla animationer som sätter de broderade figurerna i rörelse, medan hundratals journalister och medeltidsentusiaster trängs för att beskåda verket som skildrar Vilhelm Erövrarens invasion av England år 1066.

Bayeuxtapeten, som egentligen är ett broderi i ullgarn på linnetyg snarare än en tapet, visas nu för första gången på brittisk mark. Utställningen på British Museum öppnade den 10 september och väntas bli museets mest populära någonsin. Biljetterna som släpptes den 1 juli sålde slut på några timmar. En del reserverades av femstjärniga hotell som One Aldwych Covent Garden, där ett rum för cirka 12 000 kronor i nattpaket inkluderar inträde till utställningen.

Michael Lewis, professor i arkeologi och intendent för utställningen, har ägnat halva sitt liv åt att studera verket. I sin bok beskriver han tapeten som ”ett broderi för vilket ordet ’enigmatiskt’ kunde ha myntats”. Vid pressvisningen omringades han av reportrar som ville veta mer om hemligheterna bakom de 58 scenerna med 626 människogestalter, 737 djur och 93 broderade manliga könsorgan.

Verket tros ha broderats av engelska kvinnor i Canterbury under 1070-talet, men ingen vet säkert. Det försvann ur historieskrivningen för att på 1400-talet åter dyka upp i inventariet över skatterna i Bayeuxkatedralen i Normandie. Det är segrarens berättelse, menar forskarna – ett propagandaverk som rättfärdigar erövringen som ett svar på ett gruvligt svek. Napoleon lät hänga upp det på Louvren som inspiration inför sina egna invasionsplaner mot England.

Att verket nu befinner sig i London är resultatet av åratal av diplomatiska förhandlingar. Storbritannien bad första gången om att få låna tapeten från Frankrike redan 1931, men det var först efter brexit som frågan fick politisk kraft. Relationen mellan länderna var fortfarande ansträngd när Emmanuel Macron i januari 2018 besökte dåvarande premiärministern Theresa May och valde att tillmötesgå britternas önskan.

– Det finns två saker som ingenting, varken en omröstning eller ett politiskt beslut, kan förändra: vår historia och vår geografi, sade Macron då.

Det dröjde ytterligare år av förhandlingar innan tapeten den 10 juli i år anlände till London i en vibrationssäker, klimatreglerad lastbil. Inne på museet väntade 90 personer med latexhandskar som vecklade ut den ömtåliga duken i en koreografi som varade i sju timmar. Verket har försäkrats till ett värde av cirka tio miljarder svenska kronor.

Inte långt efter ankomsten bjöd kung Charles in Macron till en exklusiv förhandsvisning. Presidenten beskrev lånet som en symbol för det fransk-brittiska samarbetet.

– För tusen år sedan skapades detta verk som skildrar en överfart som förändrade historien. Nu har det färdats genom en tunnel som vi har byggt tillsammans, sade Macron.

Kung Charles uttryckte sin tacksamhet och kallade lånet för en aldrig tidigare skådad gest av förtroende.

Lånet har dock inte varit okontroversiellt i Frankrike. En tidigare chef för Bayeuxmuseet, Isabelle Attard, anser att tapeten är för skör för att transporteras. Konsthistorikern Didier Rykner startade i fjol en namninsamling mot lånet som han kallar ”ett brott mot kulturarvet”. 40 000 fransmän skrev under. Frågan har även prövats i fransk domstol.

Nolwenn Le Jeune, reporter på den normandiska radiokanalen Ici, ser utställningen för första gången – trots att hon i 24 år har bott en kort biltur från Bayeux.

– Det är lite ironiskt, säger hon. Men nu, med denna succé på British Museum, infinner sig frågan i Frankrike: kommer vi över huvud taget att få tillbaka den?

Utställningen på British Museum pågår till den 11 juli 2027. Vårens biljetter släpps den 6 oktober för museets medlemmar och den 21 oktober för allmänheten. Höstens biljetter är sedan länge slutsålda.