Svenskar avvisar AI-genererad litteratur visar ny rapport

I Svenska Förläggareföreningens undersökning Bokbarometern 2026 framkommer att en överväldigande majoritet av svenskarna har en avvisande hållning till litteratur skapad av artificiell intelligens. Enligt rapporten är hela två tredjedelar av befolkningen negativt inställda till AI-genererad litteratur, medan endast 3 procent uttrycker en positiv inställning.

Detta resultat kommer i en tid då den litterära branschen står inför stora utmaningar. Rapporten, som nu publicerats för andra året i rad, visar att läsvanorna i Sverige fortsätter att vara ansträngda. Över hälften av befolkningen mellan 30 och 49 år läser sällan eller aldrig tryckta böcker. Dock finns en liten ljusglimt – läsningen minskar åtminstone inte jämfört med föregående år, åtminstone inte på ett statistiskt säkerställt sätt.

En särskilt intressant aspekt är kopplingen mellan ljudböcker och traditionell läsning. Hela 59 procent av frekventa ljudbokslyssnare uppger att deras konsumtion av ljudböcker minskar deras läsande av tryckt material. Detta faktum bör tas i beaktande i den pågående debatten om bokbranschens utveckling och framtida riktning.

Resultaten kring AI-litteratur bekräftar vad många inom branschen redan känt på sig – det finns ett grundläggande motstånd mot idén att datorer skulle kunna ersätta mänskliga författare. Trots att tekniken fortsätter att utvecklas i snabb takt verkar svenska folkets värderingar kring litterär skapelse vara djupt rotade.

Forskarna Daniel Helsing, Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson har tidigare undersökt fenomenet i sin studie ”Den samtida receptionen och värderingen av AI-genererad litteratur i Sverige”. Bokbarometerns resultat stärker deras forskningsresultat och visar att motståndet mot AI-litteratur inte bara finns bland kritiker och litterära yrkesverksamma, utan är utbrett i hela befolkningen.

Det finns visserligen en mycket liten minoritet som ser fördelar med AI-genererad litteratur. Enligt rapporten uppskattar vissa möjligheten att få ”skräddarsydda” verk, exempelvis deckare utan romantiska inslag. Men dessa röster utgör alltså en försvinnande liten del av de tillfrågade.

Bokbranschen står inför omfattande strukturella förändringar där det traditionella ”litterära ekosystemet” utmanas av digitala plattformar och nya konsumtionsmönster. Men resultaten från Bokbarometern kan ses som både ett konstaterande och en uppmaning: en utveckling som majoriteten motsätter sig bör kunna bromsas eller styras i en annan riktning.

Svenska Förläggareföreningens undersökning ger därmed viktigt underlag för både förlag, författare och beslutsfattare som arbetar med litteratur- och kulturpolitik. I en tid när många branscher förändras i grunden genom AI-teknologins framfart, signalerar resultaten att när det gäller just litteratur och läsupplevelser, så värderar svenskarna fortfarande det genuint mänskliga skapandet högst.

Frågan om AI:s roll i litteraturen kommer sannolikt fortsätta att diskuteras intensivt framöver. Förläggare och författare behöver förhålla sig till den tekniska utvecklingen samtidigt som de värnar om litteraturens konstnärliga och mänskliga dimensioner.

För bokbranschen, som redan kämpar med vikande läsvanor i flera åldersgrupper, tillför denna undersökning viktig kunskap om konsumenternas preferenser och värderingar. I en tid när många aktörer söker nya vägar framåt, kan insikten om det starka motståndet mot AI-genererad litteratur möjligen fungera som en kompass för framtida strategier.

Bokbarometern 2026 ger därmed en nyanserad, om än utmanande bild av svenskarnas förhållande till läsning och litteratur i ett samhälle där den digitala underhållningen tar allt större plats.