Svenskt mode tar plats i Paris: ”Det bubblar under minimalismen”

Den 2 september öppnade utställningen ”Tout est en ordre” på Svenska institutet i Paris. I den snirklande trappans mitt, omringad av ett snidat järnräcke, roterar en mannekäng hängande från taket. Dockan, som har en fot och tre händer, är iklädd kjol, sko och väst från Hodakova, den svenska designstjärna som under senare år fått internationell uppmärksamhet. På väggen mittemot står ”Tout est en ordre” – ”allt är i sin ordning.”

Utställningen samlar nio modeaktörer, konstnärer och designers under en gemensam parapply – att undersöka svenskhet, identitet och kreativitet. För kuratorn Nicole Walker, som till vardags arbetar som stylist med internationell kundbas, är det en fortsättning på ett utforskande av mannekängen som skulpturellt objekt. Hon medkuraterade tidigare utställningen ”Go as you please” med Ann-Sofie Back på Lilevalchs i Stockholm. Till París har hon köpt omkring 50 begagnade plastkroppar och pusslat om dem till egna skulpturer.

– Jag älskar mode men tycker att det är trist att klä den klassiska mannekängkroppen. Jag vill alltid göra den mer levande, mer stimulerande. Nu utmanas hur kroppen kan få existera och de blir skulpturella objekt snarare än modedockor. Men jag ville också få in en hint av humor, säger Nicole Walker.

Walker hoppas att besökaren ska känna sig lite förvirrad. Gränsen mellan mode och konst ska vara medvetet suddig.

– Públicen ska förvirras litegrann. De ska inte veta exakt vad som presenterar mode och vad som är en konstskulptur. Förhoppningsvis får allt i stället leva i symboos i kropsliga former.

Temat föddes ur tankar kring klichebilden av svenskt mode. Internationellt beskrivs ofta svensken som väldressad, monokrom och väldisciplinerad – någon som veckohandlar på Filippa K eller Toteme och doftar Byredo på tunnelbanan. Nicole Walker menar att utställningen inte är kritisk, utan snarare vill visa att det finns något mer bakom den minimalistiska ytan.

– Internationellt finns ett erkännande av och en respekt för den där svenska undertonen, att vi har just god smak. Folk kan ses veckohandla på Filippa K eller Toteme. Så det stämmer! Men inte bara – och jag har lockats till det som finns bakom den där nästintill byga inställningen till att existera, säger hon.

– Det bubblar något under den tillrättalagda minimalismen.

Bland verken syns någon plocka hundbajs i high fashion, en annan går till återvinningen i couture och en tredje har handlat på Willys. Humor och vardagsreferenser är genomgående inslag. Utställningen rymmer också skulptur, installation och performance, och vill bredda bilden av vad svenskt mode kan vara.

Förutom Hodakova medverkar LLL, Love is shouty but iconic, Our Legacy, Per Götesson, Anton Alvarez, Simon Skinner, Anna Uddenberg och Klara Zetterholm. Flera av dem är knutna till en framväxande modescen i Stockholm, enligt Nicole Walker.

Love is shouty but iconic, bestående av Hedda Carlson och Benedicte Elise Eggesbø, är en av de medverkande. Duon träffades 2019 med idén att nollställa alla regler kring hur man klär sig – lite som ett barns förhållande till kläder. I París visar de bland annat en korsett och krinolinbottnad kjol av återvunna bikeplagg och en klacksko med förlängd häl av fjäderbollar från badminton.

– Vi intresseras av vad som händer om man lekfullt drar loss redan bestämda betydelser kring plagg och hur de ska bäras. Vi plockar gärna isär associationerna och sätter ihop dem på nytt, säger Benedicte Elise Eggesbø.

Walker beskriver duon som en del av en ny generation som utmanar idén om skandinaviskt mode. Hedda Carlson håller med, men vill hellre kalla det surrealism än skandinavisk minimalism.

– Det finns något väldigt regelstyrt i skandinaviskt mode med tydliga idéer om god smak. Vi dras i stället till surrealism. I stället för att förhålla oss till ett redan bestämt regelverk, skapar vi vårt eget, säger hon.

París är en av modevärldens centra, och att utställningen visas på Svenska institutet ger de medverkande en plattform inför en internationell publik. Förhoppningen är att besökaren ska inspireras, le, bli lite obeväm och stundtals lite äcklad – och förändra sin syn på de nya svenska kreatörerna.

Utställningen pågår till och med den 4 oktober 2026. I trappans mitt forstätter mannekängen sin piruett. Allt är i sin ordning.