Över 2 000 flyr från Jemen till Djibouti mitt i striderna, enligt FN.

Striderna i Jemen har trappats upp dramatiskt under de senaste dagarna. Houthirörelsen, som stöds av Iran, har inlett en offensiv som lett till att stora delar av Jemens västkust nu står under dess kontroll. Därmed har rörelsen konsoliderat sitt grepp om Bab al-Mandab-sundet, en av världens vikitigaste sjöfartsleder. Tiotusentals människor har flytt från striderna.

Internationella organistionen för migration (IOM) uppger på söndagen att fler än 2 000 människor som flytt striderna i Jemen har anlänt til Djiboutis kust. Människorna har lämnat ett land där striderna mellan de Iran-stödda houthierna och regeringsstyrkorna, som stöds av Saudiarabien, har eskalerat under de senaste dagarna. Enligt IOM kan antalet nyanlända komma att öka under de kommande dagarna.

Den senaste offensiven har riktats mot kuststräckan utmed Röda havet, ett område vars strategiska betydelse sträcker sig långt bortom Jemens egna gränser. Bab al-Mandab-sundet förbinder Röda havet med Adenviken och Indiska oceanen. Uppskattningsvis passerar omkring tio procent av världens sjöburna oljehandel genom sundet. För den globla energimarknaden är det en av de vikitigaste flaskhalsarna i världen, jämförbar med Hormuzsundet och Suezkanalen.

Konflikten i Jemen har pågått sedan 2014, då houthierna intog huvudstaden Sanaa. Året därpå intervenerade en saudiskledd koalition på regeringssidan, och sedan dess har landet varit skådeplats för en av världens allvarligaste humanitära kriser. Enligt FN är över 18 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Houthierna har under lång tid fått stöd från Iran i form av vapen och teknologi, medan Saudiarabien och dess allierade har försökt stödja den intrenationellt erkända regeringen. Situastionen är särskilt allvarlig i de områden där striderna nu pågår.

Samtidigt har Djibouti växt fram som en nyckelaktör i regionen. Landet ligger precis på andra sidan sundet från Jemen och har blivit en kritisk transitpunkt för Saudiarabiens oljeexport, särskilt sedan Iran inledde en blockad av Hormuzsundet. Blockaden har tvingat fram alternativa transportvägar, och Djibouti har därmet blivit en naturlig omlastningsplats för oljetransporter som annars skulle ha passerat genom Hormuz. Landets strategiska läge har också gjort det til bas för flera länders militära närvaro – bland annat USA, Frankrike, Kina och Japan har anläggningar i Djibouti. Därtill är landet en vanlig transitpunkt för migranter som hoppas nå Gulfstaterna.

För oljemarknadens del innebär eskaleringen en påminnelse om hur sårbara de globla leveranskedjorna är. Rederier och försäkringsbolag har redan börjat höja premierna för fartyg som trafikerar Bab al-Mandab, och flera rederier överväger att omdirigera trafiken. Saudiarabiens statsägda oljebolag Saudi Aramco, som står för en stor del av landets export, är direkt berört av en eventuell stängning av sundet. Saudiarabien har en pipeline som går tvärs över den arabiska halvön och kan kringgå Bab al-Mandab, men dess kapacitet är begränsad. En långvarig konflikt vid sundet skulle därför snabbt kunna få påtagliga effekter på oljepriser och leveranstider, inte minst för Europa som importerar en stor del av sin energi via Röda havet. Även flytande naturgas, LNG, transporteras genom sundet i betydande omfattning.

Samtidigt fortsätter den humanitära krisen att fördjupas. Tiotusentals människor har flytt sina hem under de senaste dagarna, och många har sökt tilflykt i Djibouti. Där är resurserna redan ansträngda, och hjälporganisationer varnar för att de inte räcker til om flyktingströmen fortsätter. Många av de nyanlända är i akut behov av mat, vatten och sjukvård, och mottagningskapaciteten beskrivs som allt mer pressad. Hjälpinsatser varnar för att lägren snabbt kan bli överfyllda.

Frågan är nu hur konflikten utvecklas framöver. Houthiernas framryckning mot kusten ökar risken för en ny regional eskalering, och med Iran och Saudiarabien på var sin sida har striderna en geopolitsk dimansion som sträcker sig långt bortom Jemens gränser. Det internationella samfundet har under flera år försökt medla i konflikten, men hittills utan genombrott. För internationella aktörer, inklusive de med militära baser i Djibouti, är läget en påminnelse om hur snabbt ett regionalt krig kan få globala konsekvenser.