En ny bok av två akademiker kastar ljus över Sveriges kriminella utveckling från MC-krigens era till dagens användning av minderåriga som torpeder. Författarna Peter Ehrngren, kriminolog och samhällsanalytiker, och Anders Lindholm, civilekonom och tidigare vd för Demoskop, försöker i ”Från MC-krig till barnsoldater. Om gängens dödliga våld i Sverige” förklara hur Sverige hamnat i sin nuvarande situation med gängkriminalitet.

Marknaden för böcker om gängkriminalitet har under senare år blivit allt mer mättad, med en ström av reportageböcker från journalister och före detta kriminella som delar sina erfarenheter. Men till skillnad från dessa personliga berättelser väljer Ehrngren och Lindholm en mer akademisk ansats genom att analysera grundläggande frågor om utvecklingen och möjliga lösningar.

Boken presenterar en historisk exposé som följer utvecklingen fram till dagens digitaliserade och globalt verksamma nätverkskriminella. Författarna använder sig av omfattande källmaterial, inklusive nationell och internationell brottsstatistik, myndighetsrapporter och aktuell forskning. De kompletterar detta med intervjuer av sakkunniga inom socialtjänst och politik samt före detta kriminella som bidrar med sina perspektiv på nuläge och framtid.

Den offentliga debatten i Sverige präglas fortfarande av viss osäkerhet kring den organiserade brottsutvecklingen. Särskilt chockerande har fenomenet med 12–14-åringar som anlitas som torpeder varit, liksom att kriminella systematiskt infiltrerar samhällsbärande verksamheter.

Ett centralt avsnitt i boken behandlar de parallella samhällsstrukturer som hotat rättsstaten och under årens lopp vuxit sig allt starkare i olika invandrartäta förorter. Författarna pekar på att medierapporteringen ofta förbiser att sätta narkotikarelaterade skjutningar och gänguppgörelser i relation till den lukrativa och svåråtkomliga organiserade ekonomiska brottsligheten.

En avgörande aspekt som lyfts fram är omfattningen av bedrägeribrott mot särskilt utsatta grupper som äldre och funktionsnedsatta, samt olika former av investeringsbluffar. Enligt författarna rör det sig om ofattbara summor – uppemot 352 miljarder kronor i vinst som omsätts i den kriminella ekonomin årligen. De ser det som osannolikt att den gradvisa ökningen av skjutvapenvåldet inte är direkt kopplad till den successiva ökningen av bedrägerier.

Stora pengar skapar stora konflikter, konstaterar författarna. Vinster från bedrägeribrottsligheten återinvesteras systematiskt i vapen och narkotika, men också i den legala ekonomin. Det rör sig om rena maffiastrukturer, där kriminella nätverk har byggt upp verksamheter som påminner om organiserad brottslighet i andra länder.

Boken belyser också historiska faktorer som fortsatt påverkar dagens situation. Ett exempel är de illegala vapen som fördes in till Sverige under och efter 90-talets Balkankrigsår, som fortfarande används i kriminella sammanhang. Detta visar på långsiktiga konsekvenser av tidigare politiska beslut och bristande gränskontroller.

För läsare som saknar förkunskap om ämnet erbjuder boken en strukturerad introduktion till problematiken. Den insatte läsaren kommer däremot inte att möta särskilt mycket ny information, även om den systematiska genomgången och författarnas reflektioner kan ge värdefull kontext till redan känd information.

Bokens upplägg har dock sina brister. Dispositionen med en rak historisk faktagenomgång följt av en intervjudel framstår som något splittrad. Urvalet av intervjupersoner kritiseras för att vara förutsägbart, med många röster som redan är välkända från mediala sammanhang.

Ett annat problem är att författarna själva drar sig för att presentera egna förslag på åtgärder. De ägnar endast sex sidor åt att diskutera lösningar, trots att deras akademiska bakgrund och djupa kunskap om ämnet skulle kunna bidra med värdefulla perspektiv på framtida åtgärder.

Vidden av det svenska samhällets naivitet och handfallenhet framträder tydligt genom författarnas genomgång. Boken visar hur systembrister och bristande förståelse för den organiserade brottslighetens komplexitet har tillåtit dessa parallella samhällsstrukturer att växa sig allt starkare.

”Från MC-krig till barnsoldater” utgiven av Fri tanke på 299 sidor, representerar ett försök att akademiskt analysera Sveriges kriminella utveckling. Trots vissa svagheter i struktur och disposition bidrar den till en viktig samhällsdebatt om hur Sverige ska ta sig an utmaningen med organiserad brottslighet och gängvåld.