Höstens teatersäsong rymmer en ovanligt bred repertoar, från nyskriven thrilleropera och musikaler till gästspel från Palestina och turnéer som når hela landet. När en rad regissörer, skådespelare och koreografer får frågan om vad de ser fram emot, blir bilden tydlig: klassiker i nya tolkningar, internationella impulser och politiskt laddad scenkonst står högt på önskelistan.

Flera nämner ”Vernon Subutex” på Galeasen i Stockholm, baserad på Virginie Despentes romansvit. Malin Axelsson, regissör och dramatiker, säger att hon är spänd på hur berättelsen om en avdankad dj och ett myllrande samhällspanorama ska fungera på scen, inte minst med Kristofer Kamiyasu i huvudrollen. Även Anna Azcárate, regissör på Malmö stadsteater, ser fram emot föreställningen, liksom ”En uppstoppad hund” i Luleå och Ibsens ”Gengångare”.

”Gengångare” på Malmö stadsteater är annars en av höstens mest omtalade föreställningar. Uppsättningen regisseras av Timofej Kuljabin, en rysk exilregissör som flera teaterprofiler lyfter fram. Samuel Fröler, aktuell i ”Spamalot” på Nöjesteatern i Malmö, menar att det blir intressant att se Ibsens moraliska universum tolkat av en regissör som tvingats lämna sitt hemland. Han påpekar samtidigt att Rysslands lögn om invasionen av Ukraina genomsyrar stora delar av det ryska samhället. Anna Takanen, som just nu arbetar med ”Vem är rädd för Virginia Woolf?” på Göteborgs stadsteater, kallar Kuljabin en av de mest framstående regissörerna i sin generation. Tomas Tjerneld, som själv medverkar i ”Gengångare”, säger skämtsamt att han av husfridsskäl ser fram emot ”Caligula” på Kulturhuset Stadsteatern i regi av Viktor Tjerneld.

Hösten bjuder också på flera stora musikalsatsningar. Ronny Danielsson, regissör på Helsingborgs stadsteater, ser fram emot ”The Shining” på Malmö Opera, en helt nyskriven thrilleropera. Edward af Sillén, som sätter upp ”Chicago” på Chinateatern i Stockholm, vill se Jonas Karlssons bok ”God jul” som pjäs på Kulturhuset Stadsteatern. Lovisa Lekfalk, aktuell i ”Legally blonde” på Södra teatern, har både ”Chicago” på Oscarsteatern och ”Fröken Julie” på Kulturhuset Stadsteatern på sin lista.

Den mindre scenkonsten har också en självklar plats i höstens utbud. Chrisander Brun, scenograf för ”Peer Gynt” på Folkteatern och ”Cancer dance” på Riksteatern, lyfter fram ”And from their hair, unending forest” av Adam Seid Tahir på MDT i Stockholm. Mari Raudsepp, koreograf och aktuell med turnéföreställningen ”Groove” genom Dansnät Sverige, ser fram emot Flock dansfestival på Magasinet i Falun den 19 september, där föreställningar, installationer och dansgolv vävs samman. Hulda Johannsdottir, som medverkar i ”Parizival” på Dramaten, väntar på gästspelet ”Marklyft” från Palestina i regi av Bashar Murkus och på Konträrs ”Fåglarna” på Dramaten. William Spetz, aktuell med ”Brokeback mountain” på Intiman, säger att han ser fram emot Ada Bergers ”Antikrist” och Marie Nikazm Bakkens ”Parzival” – men betonar att det inte är på grund av medverkande släktingar.

På frågan om vilken plats de skulle vilja berätta sanningen om blir svaren både personliga och politiska. Flera väljer Södermalm i Stockholm. Hulda Johannsdottir vill skildra Kvarteret Linjalen, ett miljonprogram från 1960-talet där boende kämpar mot höjda hyror och ombildning till bostadsrätter. Hon beskriver kvarteret som en symbol för solidaritet mot kapitalism och segregation i innerstaden. Elin Klinga, också aktuell i ”Parizival”, berättar om Kvarteret Pyramiden där hon växte upp på 1970- och 80-talen. Hon varnar för att staden blir mer likformig när människor med mindre medel trängs undan. Anna Takanen vill i stället skildra Malmskillnadsgatan i Stockholm, en gång ökänd för gatuprostitution och droger, i dag ett stråk av kontor, hotell och restauranger. Frågan hon ställer är hur affärerna görs nu, och mellan vilka.

Andra väljer platser nära barndomen eller historien. Ronny Danielsson vill undersöka Limhamn, där han växte upp som fiskeläge med hårda villkor och som i dag utvecklats till en exklusiv del av Malmö. Samuel Fröler vill skildra de sanna skrönorna om livet på Öland. Lovisa Lekfalk, som beskriver sig som krimfantast, vill lösa dubbelmordet vid Appojaure utanför Gällivare 1984. Tomas Tjerneld pekar på Fredsgudinnan i Karlstad, rest till minne av unionsupplösningen med Norge 1905. Edward af Sillén vill berätta om Rio de Janeiro, där han föddes och nyligen återvände.

Chrisander Brun lyfter i stället fram queera personers situation i Sverige, där rättigheter förminskas och ifrågasätts. Han vill berätta om de modiga platser som fortsätter att existera trots hot och hat. Oméya Simbizi, aktuell i ”Trettondagsafton” på Göteborgs stadsteater, ställer frågan vad som egentligen är sanningen om svenskt 2020-tal efter pandemin. Claes Eriksson, aktuell med ”Claes och Andreas leker affär”, påminner om att publiken är teaterns viktigaste resurs i en tid av minskade resurser. Julia Sporsén, operasångare på Kungliga Operan, vill inte missa Gertrud Larssons ”Mecenatens återkomst”, eftersom kulturens finansiering lär förbli aktuell oavsett valresultat.

Dela.

14 kommentarer

  1. Interesting update on Teatersverige: Här är föreställningarna vi ser fram emot hösten 2026. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply