Här återuppstår Olof Palme som partiledare – genom AI

I Malmös gamla arbetarkvarter vid Möllevångstorget görs ett rum i ordning inför valvakan på söndag. Röda fanor hänger på väggen, tillsammans med inramade porträtt av Hjalmar Branting och Tage Erlander. På golvet står lådor med flygblad och valsedlar. Scenen skulle kunna vara tagen från socialdemokratins guldålder – ända tills en välbekant röst hörs från en datorskärm.

– Vi ska bygga en teknosocialism där tekniken tjänar folket och inte några få miljardärer i Silicon Valley, säger Olof Palme.

Men det är inte den historiske Palme som talar. Rösten tillhör en syntetisk AI-klon som är partiledare för AI-partiet. Partiet ställer upp med tre kandidater i riksdagsvalet samt i kommunvalet i Malmö och regionvalet i Skåne.

Partiet beskriver sig som ett experiment i politiskt tänkande och handlande, och är lika delar partipolitik och konstprojekt. Bakom projektet står konstnärerna Emma Bexell och Filip Rahim Hansson, båda baserade i Malmö och två av partiets riksdagskandidater.

– Vi vill lyfta de frågor som vi tycker saknas i debatten och demokratisera AI, säger Filip Rahim Hansson.

Hansson har tidigare varit förtroendevald för Socialdemokraterna men lämnade partiet för flera år sedan. Emma Bexell var med och grundade det finska AI-partiet Koneälypuolue redan 2017, när AI-tekniken var betydligt mindre tillgänglig än i dag. Sedan dess har hon utforskat hur artificiell intelligens kan användas som politiskt redskap och skrivit pjäsen ”AI-partiet” för Malmö stadsteater.

Idén till en AI-ledd partiledare växte fram ur en fråga: vad skulle ett socialistiskt AI kunna vara?

– En motvikt till de techfascistiskt drivna bolag som nu styr utvecklingen, säger Emma Bexell och jämför med arbetarrörelsens framväxt under industrialiseringen.

– Vi har haft de här diskussionerna för hundra år sedan: Vem ska äga teknologin som styr våra liv?

Den syntetiske Palme, som går under namnet Olof Palme 2.0, har tränats på tal som han höll i riksdagen. På partiets hemsida kan vem som helst ringa upp och samtala med AI-klonen. Enligt Bexell är den vanligaste frågan vem som mördade Olof Palme, men många vill också diskutera ideologi.

– Det är många som frågar ”får man göra så?” Och det får man ju. Jag har varit överraskad över hur positiva reaktionerna är. Folk tycker att han behövs och att det är härligt att höra hans röst igen, säger hon.

AI-frågan är en av de stora samhällsfrågorna, men i hälften av riksdagspartiernas valmanifest nämns inte artificiell intelligens alls, enligt en genomgång som SVT gjort. Det är just den frånvaron som AI-partiet vill utmana.

– Vi lyfter en fråga som är väldigt talande för vad man egentligen kan göra med AI och var de moraliska gränserna går, säger Filip Rahim Hansson.

En sådan gräns är att återskapa en person som varit död i 40 år. Emma Bexell säger att hon försökt komma i kontakt med Olof Palmes anhöriga.

– Jag har tänkt mycket på vad hans familj ska tänka och hoppas att de förstår att det här är gjort med hjärta, säger hon.

Mårten Palme, en av Olof Palmes söner, skriver i ett mejl till Dagens Nyheter att han inte vet om det finns någon laglig rätt att stoppa projektet, eller om det ens vore någon poäng med det.

”Det viktiga är väl att det är tydligt att svaren är beroende av hur modellen tränats och att det därför inte är min fars autentiska åsikter som kommer fram”, skriver han.

AI-partiet samarbetar med liknande partier i Finland, Australien och Danmark. Under valveckan arrangerar partiet panelsamtal med bland andra Håkan Juholt och Peter Sunde, och veckan avslutas med en klassisk valvaka – livekommenterad av AI-Palme.

Emma Bexell menar att industrialiseringens framväxt skapade en motreaktion i form av arbetarrörelsen, men att en liknande motröst saknas i dag.

– Makten över verktygen finns längre bort. Det är inte fabriksägaren på orten, utan en av världens rikaste människor. Då känns det svårare att utmana makten.

Trots nostalgiska inslag är syftet inte att blicka bakåt, understryker hon.

– Jag tror inte vi bara ska vara nostalgiska kring det som sagts, utan tänka på vad vi kan lära av det. Man kan använda nostalgin som en ingång för att få folk att komma ihåg hur det var.