Turteatern satte upp Anne Carsons pjäs i våras

I april, innan årets Nobelpris i litteratur var utsett, befann sig Anne Carson på Turteatern i Kärrtorp. Den kanadensiska författaren och klassiska språkvetaren var på plats när hennes pjäs ”Norma Jeane Baker av Troja” gästspelade på teatern och fick Stockholmspremiär.

Pjäsen utgår från Euripides drama om Helena, kvinnan som enligt myten utlöste det trojanska kriget. Hos Euripides är berättelsen emellertid inte densamma som hos Homeros. Den verkliga Helena förs inte till Troja; i stället strider greker och trojaner om en avbild av henne, ett slags eidolon, medan den riktiga Helena vistas i Egypten. Lars-Håkan Svensson, som översatt Carsons text till svenska och som arbetat med hennes texter i flera år, beskriver pjäsen som en tragedi som slutar lyckligt: Helena blir inte bortförd.

Anne Carson flyttar handlingen till 1900-talet. Helenas roll gestaltas av Norma Jeane Baker, det vill säga Marilyn Monroe, som reser till Los Angeles för att spela in en film. Anakronismen är medveten. Enligt Svensson blir det underhållande att tänka sig det trojanska kriget som en parallell till filminspelningen i Hollywood. Regissören Olof Runsten, som tog initiativ till att ta pjäsen till Turteatern, säger att temat handlar om den kvinnliga ikonen och om hur den används i frågor om militarism – som en förevändning att starta krig.

Carson är klassiker och har under lång tid arbetat med det grekiska språket, och det avspeglas i dramaturgin. Pjäsen är strukturerad efter nio grekiska ord, vilket Runsten beskriver som nio lektioner i krig.

Runsten bjöd in Carson till Stockholm och fick så småningom svar att hon ville se uppsättningen. ”Det kändes väldigt stort, det var otroligt roligt”, säger han. Inför premiären hölls ett offentligt samtal mellan Runsten, Svensson och Carson om pjäsen. Runsten beskriver mötet med författaren som präglat av torr humor och stor integritet. ”Plötsligt kan man få en motfråga och skarp kritik, och nästa mening är ett skämt”, säger han.

Efter föreställningen var Carson positiv till det hon sett. Enligt Runsten tyckte hon att uppsättningen skilde sig från uruppsättningen och var särskilt förtjust i att Helena i den svenska versionen åker iväg i en uppblåsbar stridsvagn.

Turteatern ligger i Kärrtorp i södra Stockholm och är en fristående scen med inriktning mot ny dramatik. Att få en av den engelskspråkiga världens mest uppmärksammade poeter på plats vid en Stockholmspremiär var därför en prestigefylld händelse. Anne Carson har under flera decennier varit en centralgestalt i samtida litteratur med sin blandning av antika texter, personlig essäistik och popkulturella referenser. Hennes namn har återkommit i Nobelprissammanhang, och när det nu har tillkännagivits att hon tilldelas årets Nobelpris i litteratur har intresset för hennes författarskap ökat ytterligare.

”Norma Jeane Baker av Troja” är ett verk som rör sig i skärningspunkten mellan myt och mediehistoria. Marilyn Monroe och Helena av Troja blir två bilder av skönhet, begär och förstörelse – kvinnor vars historier formats av andra. I Carsons bearbetning blir både det trojanska kriget och Hollywood en scen för en berättelse om hur kvinnliga ikoner används i militära och politiska sammanhang. Att den svenska uppsättningen slutade med Helena som åker i väg i en uppblåsbar stridsvagn gav krigstemat en absurd, samtida udd – en detalj som författaren själv lär ha uppskattat.

För publiken i Kärrtorp innebar vårens gästspel en ovanlig möjlighet att se ett nyskrivet drama med en av världslitteraturens mest omtalade röster närvarande i rummet. Pjäsen blev därmed inte bara en teaterpremiär, utan också ett möte mellan den antika dramatiken, den moderna filmvärlden och en författare som ständigt rör sig mellan epoker.