Vårbudgeten: Hyrespengar till teatrar och museer

Kulturinstitutioner får miljontillskott för hyresökningar

Regeringen tillför ytterligare medel till flera av landets kulturinstitutioner som kompensation för ökade hyreskostnader. Kungliga Operan och Dramaten får tillsammans 19,7 miljoner kronor i extra anslag, medan Historiska museet, Nationalmuseum och Naturhistoriska museet tilldelas sammanlagt 29,7 miljoner kronor för att hantera övergången till marknadsmässiga hyror.

Bakgrunden är en förändrad hyresmodell där flera statliga kulturinstitutioner går från kostnadshyra till marknadshyra, vilket i många fall innebär kraftiga kostnadsökningar. Denna omställning har väckt oro inom kultursektorn där många institutioner redan kämpar med ansträngda ekonomiska ramar.

Patrick Amsellem, överintendent på Nationalmuseum, uttrycker osäkerhet kring huruvida de tillförda medlen kommer att täcka museets faktiska kostnadsökningar. Han förklarar att pågående hyresförhandlingar med Statens fastighetsverk (SFV) gör det svårt att förutse de framtida kostnaderna.

”Så länge vi inte är färdiga med förhandlingarna är det väldigt svårt att veta vad våra framtida kostnader kommer att bli i den nya hyresmodellen jämfört med den gamla,” säger Amsellem till TT.

Sveriges Museers generalsekreterare Gunnar Ardelius välkomnar visserligen det ekonomiska tillskottet men påpekar samtidigt att det i praktiken inte innebär några utökade resurser för museernas verksamhet.

”Det är positivt att regeringen tillför 30 miljoner kronor till museerna som nu går från kostnadshyra till marknadshyra, men i praktiken innebär satsningen inget tillskott till verksamheten. När hyrorna samtidigt höjs via Statens fastighetsverk blir det rundgång, ett nollsummespel där staten i realiteten betalar sina egna hyreshöjningar,” säger Ardelius.

Situationen väcker frågor om hur kulturinstitutionernas ekonomiska förutsättningar påverkas av statliga beslut. Medan vissa institutioner får kompensation för hyresökningarna, står andra utan besked. Särskilt problematisk är situationen för Världskulturmuseerna som ännu inte fått något besked om ekonomiskt stöd trots att SFV aviserat en hyreshöjning på hela 57 procent för Etnografiska museet.

Som konsekvens av de förväntade kostnadsökningarna har Världskulturmuseerna meddelat att man planerar att säga upp hyresavtalen för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm, vilket skulle innebära att dessa institutioner tvingas stänga.

Regeringens beslut omfattar även en miljon kronor till Riksantikvarieämbetet för att utveckla en ny digital plattform för den kulturkanon som regeringen låtit ta fram. Dessa medel ska dock inte tillföras som nya resurser utan omfördelas från det befintliga anslaget till allmän kultursamverkan.

Omställningen till marknadsmässiga hyror för statliga kulturinstitutioner är en del av en bredare reform av hyressättningen för statliga fastigheter. Kritiker menar att reformen riskerar att urholka kulturinstitutionernas möjligheter att bedriva sin kärnverksamhet när en allt större del av budgeten måste gå till hyreskostnader.

För många av Sveriges museer och scenkonstinstitutioner innebär förändringarna en osäker ekonomisk framtid. Trots att vissa institutioner nu får extra anslag, återstår frågan om huruvida kompensationen faktiskt motsvarar de faktiska kostnadsökningarna eller om kulturverksamheten i slutändan kommer att drabbas av besparingar.

Parallellt med denna utveckling pågår en bredare diskussion om kulturens ekonomiska villkor och statens roll som förvaltare av kulturarvet. Den aktuella hyresproblematiken ses av många som ett symptom på ett större strukturellt problem där kultursektorn tvingas till ständiga prioriteringar och besparingar.