Vera von Otter: Går det att bryta ett flöde av bantningstips och botox?

En ledig sommardag, efter att återigen ha passerat fyra timmars skärmtid, bestämmer sig en kulturskribent för att försöka ta kontroll över sin Instagram-algoritm. Beslutet kommer efter en period där flödet alltmer kommit att likna en pendel mellan ångest och försäkran – varannan bild ger bantningstips, varannan lovar att det finns andra sätt att leva. ”In a world full of ozempic, embrace your curves”, lyder ett typiskt inlägg som illustrerar den behovskedja som algoritmen skapar: det ena inlägget triggar, det andra lugnar.

Det som slår betraktaren är hur frånvarande omvärlden är i flödet. Trots valår och fotbolls-VM består innehållet till synes uteslutande av botoxtips, hudvårdsinstruktioner, reklam och AI-genererat material. Det finns inga tecken på att användaren är medborgare i ett samhälle – bara en konsument i en ström av intryck.

Experimentet att medvetet styra om algoritmen visar sig dock snabbt bli en utmaning. Redan inom en timme har plattformen genomskådat användarens intentioner och serverar innehåll som speglar själva försöket: ett klipp på en man som letar efter en nål i en höstack, under hashtaggen #freewillmaxxing. Klippet blir en inkörsport till en hel genre av innehåll som tydligt positionerar sig mot sociala mediers snabba tempo – bland annat en man som sparkar på en sten dag 72 i rad, i väntan på att den ska eroderas till en kula.

Fenomenet är inte isolerat. Tidigare tester från både svenska och internationella medier har vis