Vita huset kritiserar amerikanskt historiemuseum: ”Extrem politisk aktivism”

Donald Trumps administration har intensifierat sina angrepp mot Smithsonian Institution, den prestigefyllda amerikanska kultursatsningen som omfattar 21 museer, bibliotek samt ett antal utbildnings- och forskningsinstitutioner. Kritiken utgör en del av administrationens bredare kampanj mot vad Vita huset beskriver som ”antiamerikansk ideologi” och har särskilt riktats mot institutionens historiska utställningar och berättelser.

Spänningen mellan regeringen och kulturinstitutionen har eskalerat under Trumps andra mandatperiod. Administrationen har återkommande ifrågasatt hur amerikansk historia presenteras på museerna och hur detta påverkar allmänhetens förståelse av landets förflutna. Kritiken fokuserar främst på institutionens sätt att belysa kontroversiella och känsliga delar av USA:s historia.

På USA:s nationaldag den 4 juli höjdes tonläget ytterligare när Vita huset publicerade en omfattande rapport på 162 sidor. Rapporten anklagar Smithsonian Institution för att ha sviktat sitt uppdrag gentemot det amerikanska folket. New York Times rapporterar att dokumentet innehåller svidande kritik mot hur institutionen presenterar nationens historia och kultur.

Ett av de museer som hamnat i skottgluggen är National Museum of American History. Enligt Vita huset har museet förändrat sin grundläggande inriktning från att bedriva objektiv historieundervisning och vetenskap till att istället ägna sig åt extrem politisk aktivism. Administrationen menar att museet aktivt försöker förändra landet genom sitt sätt att framställa historiska händelser och personer.

Rapporten lyfter fram flera specifika kritikpunkter. Vita huset hävdar att centrala landsfäder som George Washington och Thomas Jefferson inte ges tillräckligt med utrymme i utställningarna. Samtidigt menar man att deras roll som slavägare betonas överdrivet mycket, vilket skulle ge en skev bild av deras historiska betydelse för nationen.

Kritiken sträcker sig även till samtida politiska frågor. Enligt rapporten förespråkar museet illegal invandring och lyfter fram transfrågor på ett sätt som inte överensstämmer med administrationens värderingar. Dessutom anklagas institutionen för att förmedla en kritisk och negativ bild av kristendomen, vilket Vita huset ser som problematiskt.

Reaktionerna på rapporten har varit starka från flera håll. The Organization of American Historians, som är USA:s största organisation för forskning och utbildning inom amerikansk historia, har gått ut med ett skarpt uttalande. Organisationen beskriver rapporten som ett försök att vrida tillbaka utvecklingen till en tid då amerikansk historieskrivning enbart fokuserade på ”vita kristna män som erövrade en kontinent”.

Kritiken mot Trumpadministrationens agerande har varit hård. I en uppmärksammad artikel i den inflytelserika tidskriften The Atlantic dras paralleller mellan administrationens nuvarande angrepp på Smithsonian Institution och senator Joseph McCarthys ökända häxjakt på kommunister under 1950-talet. Artikeln pekar särskilt på att rapporten anklagar National Museum of American History för att följa en ”ideologi grundad i marxism”, vilket påminner om McCarthytidens retorik.

Ett särskilt kontroversiellt inslag i rapporten är att den pekar ut enskilda anställda vid institutionen vid namn. Detta har väckt stark kritik och jämförts med McCarthys metoder att offentligt anklaga och utpeka personer för deras politiska åsikter eller arbete.

Smithsonian Institution befinner sig i en känslig position. Trots att institutionen formellt sett är oberoende är den ekonomiskt beroende av statlig finansiering. Omkring två tredjedelar av institutionens budget kommer från amerikanska skattemedel, vilket gör den sårbar för politisk påtryckning.

Konflikten mellan Trumpadministrationen och Smithsonian Institution belyser en större debatt i USA om hur landets historia ska berättas och vilka perspektiv som ska inkluderas. Frågan om hur museer och kulturinstitutioner ska balansera olika historiska narrativ utan att kompromissa med vetenskaplig integritet fortsätter att vara djupt kontroversiell i det polariserade politiska klimatet.