Annika Ström Melin: Pinsamt fel om EU när nya medborgare ska undervisas om Sverige

Det utbildningsmaterial som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram för den som vill förbereda sig inför medborgarskapsprovet har fått skarp kritik. Materialet, som ska ge en bild av Sverige och dess styrelseskick, anklagas för att vara både förnumstigt och djupt missvisande, inte minst när det gäller beskrivningen av Sveriges roll i EU.

I avsnittet om klimatarbete uppmanas den blivande medborgaren att åka kollektivt, spara el och sortera sopor. Enligt kritikerna är detta snarare snusförnuftiga vardagstips än en beskrivning av hur den svenska demokratin fungerar. Tonen i materialet beskrivs som undervisande på ett sätt som irriterar, men det är framför allt sakfelet som väcker uppmärksamhet.

Det allvarligaste problemet är hur UHR beskriver Sveriges förhållande till EU. I kapitlet om hur Sverige styrs nämns enbart den nationella, regionala och kommunala nivån. EU behandlas endast som en extern part som Sverige ”påverkas av”, en formulering som kritiseras för att vara så ytlig att den blir direkt felaktig.

Statsvetaren Magnus Blomgren, en av Sveriges ledande EU-forskare, menar att EU bör betraktas som ett sammanlänkat politiskt system snarare än ett traditionellt internationellt samarbete. Sverige är kopplat till unionen genom två demokratiska kedjor: dels via riksdagen och regeringen till ministerrådet, dels via de direktvalda ledamöterna i EU-parlamentet. Att reducera EU till en av många internationella organisationer, vid sidan av FN och Nordiska rådet, blir därför inte bara felaktigt utan också problematiskt för förståelsen av den svenska demokratins funktion.

Sedan inträdet 1995 har EU-medlemskapet inneburit att den svenska riksdagen inte längre är ensam lagstiftare. Inom vissa områden har beslutsbefogenhet överlämnats till unionens institutioner. Det innebär att svenska medborgare, företag och myndigheter måste följa de lagar som antas av ministerrådet och EU-parlamentet. Den gemensamma rättsordningen är unionens kärna och det som gör samarbetet unikt i världen. Utan den skulle varken den inre marknaden eller den gemensamma klimatpolitiken fungera.

Att UHR:s material brister i detta avseende är symptomatiskt för en bredare oförmåga bland svenska beslutsfattare att tala klarspråk om medlemskapets innebörd. Flera ledande politiker beskriver fortfarande EU som en utrikespolitisk arena, vilket bidrar till att förminska medlemskapets betydelse. Enligt kritikerna handlar det inte om att hylla EU, utan om att beskriva verkligheten korrekt. Att Sverige är en fullvärdig medlem som deltar i förhandlingar och omröstningar är en central del av hur landet styrs.

Materialet visar enligt debattörerna att det inte bara är nya medborgare som behöver grundläggande kunskaper om EU – även experter vid svenska myndigheter skulle behöva sätta sig in i hur det politiska systemet faktiskt fungerar. I en tid när EU:s lagstiftning påverkar allt fler områden i vardagen blir denna kunskap allt viktigare, inte minst för förtroendet för den svenska demokratin.