Ledare: Andy Burnham säger något ingen brittisk politiker vågat före honom

I onsdags kom ett uttalande från Downing Street som skapade rubriker i hela Europa. Storbritanniens nye premiärminister sade sig vara beredd att öppna för ett nytt brittiskt medlemskap i EU. Uttalandet innebär ett tydligt brott mot den hållning som präglat brittisk politik sedan brexitomröstningen 2016, och det väcker nu frågor om hur långt regeringen är beredd att gå.

Sedan landet lämnade EU den 31 januari 2020 har relationen styrts av ett handels- och samarbetsavtal som lämnat många frågor olösta. Varuhandeln fungerar visserligen utan tullar för de flesta produkter, men företagen har mött nya hinder i form av omfattande pappersarbete, gränskontroller och regelverk. Tjänstesektorn, där Storbritannien har några av sina starkaste exportintressen, fick betydligt sämre tillgång till EU:s inre marknad. Det har under flera år varit ett av de mest känsliga politiska ämnena i landet.

Onsdagens uttalande öppnar dörren för en ny diskussion om ett närmare samarbete, men också om ett fullvärdigt medlemskap. Det är en fråga som engagerar långt bortom London. I Skottland har opinionen länge varit betydligt mer EU-vänlig än i England, och många ser EU-frågan som nära knuten till landets framtida självständighet. Även i Nordirland är situationen särskilt känslig, eftersom gränsen mot Irland sedan brexit har krävt särskilda lösningar.

Marknaderna höll andan efter utspelet. Ett brittiskt återinträde i EU skulle förändra spelreglerna för en rad sektorer, inte minst finansmarknaderna. Finansdistriktet City of London har under åren efter brexit förlorat delar av sin tidigare tillgång till EU:s inre marknad. Ett nytt medlemskap skulle i praktiken kunna återställa den fria rörligheten för tjänster, kapital, varor och arbetskraft. Det är ett perspektiv som många företag inom både bank och försäkring länge har efterfrågat.

Även industrin har stora intressen i en förbättrad relation. Storbritannien är EU:s tredje största handelspartner, och EU är Storbritanniens viktigaste exportmarknad. Fordonsindustrin är starkt integrerad med Europa, med fabriker och leverantörskedjor som korsar gränserna på daglig basis. Kemisk industri, läkemedelsbolag och livsmedelsproducenter är andra sektorer som under flera års tid har brottats med nya kostnader och administrativa hinder. Ett närmare EU-medlemskap skulle minska den osäkerhet som många exportföretag lever med.

Men vägen till ett nytt medlemskap är lång och kantad av svåra frågor. En ansökan skulle kräva omfattande förhandlingar om allt från jordbrukspolitik och budgetbidrag till gränskontroller och domstolarnas roll. Inom EU finns dessutom en tydlig skepsis mot att ge Storbritannien samma förmåner som tidigare utan att landet samtidigt tar på sig alla skyldigheter. Flera medlemsländer har redan signalerat att en eventuell återanslutning måste ske på samma villkor som för alla andra, utan undantag.

Politisk oro i Storbritannien är också ett faktum. Frågan om EU-medlemskap är djupt polariserad, och brexitförespråkare varnar för att ett återinträde skulle undergräva nationell lagstiftning och återinföra fri rörlighet för människor. Regeringen har hittills inte presenterat någon tidsplan eller några konkreta förslag, vilket tyder på att onsdagens uttalande kan vara början på en ny strategi snarare än ett färdigt beslut.

Utspelet kommer också i ett förändrat europeiskt landskap. EU har under de senaste åren blivit allt mer fokuserat på försvar, energisäkerhet och industriell konkurrenskraft. Ett brittiskt medlemskap skulle kunna stärka unionens tyngd i dessa frågor, särskilt i en tid när säkerhetsläget i Europa är allvarligare än på länge. Flera bedömare menar att Storbritannien och EU står inför liknande utmaningar, från klimatomställning till nya handelshinder, vilket gör att samarbetet framstår som mer naturligt i dag än för några år sedan.

Även om onsdagens uttalande skapade stora rubriker är det ännu för tidigt att tala om en formell ansökan. Diplomater i Bryssel beskriver signalen som viktig, men påpekar att bristen på detaljer gör det svårt att bedöma allvaret. Det mest anmärkningsvärda är kanske inte att frågan lyfts, utan att den nu gör det från högsta politiska nivå i Storbritannien. Efter år av frostiga relationer och ömsesidig misstro kan onsdagens utspel innebära början på en helt ny fas i förhållandet mellan Storbritannien och EU.