Ledare: Ebba Busch har en viktig poäng

Under den nuvarande mandatperioden har regeringen genomfört flera tillfälliga stödåtgärder. Bensinskatten har sänkts kraftigt, priset på månadskort i kollektivtrafiken har halverats och momsen på mat har tillfälligt sänkts från 12 till 6 procent. Frågan är vad som händer när dessa tillfälliga lättnader löper ut. I SVT:s slutdebatt fick partiledarna frågan om matmomsen ska höjas tillbaka till 12 procent 2028. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson svarade nej. Övriga partiledare valde att inte ta ställning.

Ingen sa alltså rakt av ja. Enligt DN:s ledarredaktion visar både debatten och partiernas svar i SVT:s valkompass att det ligger nära till hands att den tillfälliga halveringen blir kvar. Detta trots att sänkningen av matmomsen var fel från början. Den är dyr och träffar inte de mest utsatta hushållen på ett tillräckligt effektivt sätt. Ändå riskerar en tillfällig åtgärd att bli permanent, och det skulle enligt ledarredaktionen vara ett gigantiskt misstag.

Kritiken mot de tillfälliga stöden kommer inte bara från oppositionen. Under Mittenmötet mellan Kristdemokraternas Ebba Busch och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist konstaterade Busch att den stora skattesänkareran sannolikt är över, bland annat på grund av säkerhetsläget. Även Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl har riktat kritik mot de planerade satsningarna. Hon sade nyligen till Altinget att det är självklart att det inte finns utrymme för stora ofinansierade satsningar under kommande mandatperiod.

Bakgrunden är att de samlade stödåtgärderna är mycket kostsamma. Om matmomsen ligger kvar på 6 procent innebär det minskade skatteintäkter på cirka 64 miljarder kronor till 2030. Det tillkommer de 37 miljarder kronor som åtgärden beräknas kosta under 2026 och 2027. Om även halveringen av kollektivtrafikpriserna förlängs efter årsskiftet handlar det om ytterligare 52 miljarder kronor under mandatperioden. De sänkta bensinskatterna minskar statens intäkter med uppskattningsvis 90 miljarder kronor fram till 2030. Sammantaget innebär det ett bortfall på omkring 200 miljarder kronor.

Samtidigt räknar Konjunkturinstitutet med att nästa regering har ett reformutrymme på ungefär 95 miljarder kronor under 2027–2030. Det innebär att redan de tre stödåtgärderna skulle sluka en mycket stor del av utrymmet. Enligt DN:s ledarredaktion vore det både kortsiktigt och populistiskt att satsa allt på lägre matmoms och billigare bensin. Sverige har i stället stora behov av tillskott till försvar, infrastruktur och äldreomsorg. Prioriteringarna borde handla om att bygga ett starkare samhälle, inte om att förlänga kostsamma stödåtgärder.

Frågan om de tillfälliga stöden är därmed inte bara en fråga om skattepolitik. Den handlar också om hur rustat Sverige är inför framtida ekonomiska och säkerhetspolitiska utmaningar. Flera bedömare har varnat för att omvärlden blir allt mer osäker och att det offentliga finansiella utrymmet behöver användas mer strategiskt. I det läget kan stora permanenta skattesänkningar bli svåra att finansiera utan att andra viktiga utgifter trängs undan.

Debatten visar hur svårt det kan vara att avveckla åtgärder som en gång införts som tillfälliga. Det som från början presenteras som ett stöd till hushållen kan snabbt etableras som en permanent del av politiken. Men konsekvenserna blir tydliga när kostnaderna väl ska räknas in i statsbudgeten. Med ett begränsat reformutrymme, stora investeringsbehov och en allt tuffare omvärldssituation framstår en fortsättning på dagens stödlinjer som oansvarig.

Slutsatsen blir enligt DN:s ledarredaktion att Sverige riskerar att stå dåligt rustat om resurserna binds upp i kortsiktiga åtgärder. De tillfälliga stöden kan i förlängningen bli permanenta, men priset är högt. Frågan är om politiken vågar prioritera långsiktigt i stället för att jaga snabba poänger. Det gäller inte minst när reformutrymmet krymper och behoven i välfärd och försvar växer samtidigt.