Lisa Magnusson: Är det verkligen en bra idé för tjejer att gifta sig med fienden?

En gryende politisk klyfta mellan könen väcker frågor om relationer och värderingar

I ett land där politiska åsikter allt mer delar upp befolkningen längs könslinjerna ställs nya frågor om relationer och partnerval. Nyligen rapporterade Sveriges Radio P1 om en växande tendens där män dras åt höger politiskt medan kvinnor orienterar sig mer åt vänster, en utveckling som skapar nya utmaningar på den redan komplicerade dejtingscenen.

Samtidigt visar en opinionsmätning från undersökningsföretaget Indikator att hälften av alla svenskar anser att det är viktigt att dela politiska åsikter med sin partner. Särskilt unga kvinnor prioriterar detta – hela 66 procent uppger att de vill ha en partner med liknande politiska värderingar.

Denna utveckling har skapat en debatt om vad som egentligen är rimliga förväntningar i dagens polariserade samhällsklimat. Skribenten Linnea Bali, som själv beskriver sig som gift med ”ett högertroll”, har tidigare problematiserat frågan i en artikel i nättidskriften Kvartal, där hon ifrågasatt om unga kvinnors krav på politisk samstämmighet blivit för höga.

Nu har även Expressens biträdande politiska redaktör Linda Jerneck gett sig in i debatten. Jerneck, som själv beskriver sig som liberal, är gift med en utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, vars ideologiska hemvist kan beskrivas som vänsterorienterad. I en intervju med P3 Nyheter berättar hon att hon uppskattar att vara tillsammans med någon som tänker annorlunda än hon själv.

”Tricket är att inte gå in för att vinna varenda diskussion – utan att vara nyfiken på varför den andre tycker som han gör. Är man trygg i sina egna åsikter är det ju inte läskigt att diskutera dem”, förklarade Jerneck i programmet, ett uttalande som hon senare utvecklade i en artikel i Expressen där hon kritiserade tendensen att ”kräva ideologisk likriktning”.

Budskapet från Jerneck kan tolkas som en uppmaning till framför allt unga kvinnor att vara mindre kategoriska i sitt partnerval och mer öppna för personer med andra politiska åskådningar.

Men debattören Lisa Magnusson invänder att situationen inte är så enkel som Jerneck vill göra gällande. I en text på Dagens Nyheters ledarsidor påpekar hon att det är stor skillnad på olika typer av politiska meningsskiljaktigheter. När unga kvinnor ställs mot ”fienden” handlar det enligt Magnusson sällan om personer med ”något annorlunda syn på skattesatser” utan snarare om unga män som aktivt motsätter sig jämställdhet.

”Deras motpol är unga killar som motsätter sig jämställdhet. Som sitter på internet och bygger en gemenskap på att betrakta tjejer som mindre värda, som skräp,” skriver Magnusson och ifrågasätter hur sådana grundläggande värderingsskillnader skulle kunna överbryggas i en relation.

Jerneck föreslår i sin artikel att par som är oeniga i politiska frågor helt enkelt kan undvika vissa ämnen. Hon berättar att hon och hennes make exempelvis undviker att diskutera migration, en av samtidens mest omdebatterade politiska frågor.

Magnusson ställer sig kritisk till detta och pekar på att många inte har ”lyxen att kunna bortse från” politiska frågor som direkt påverkar deras liv eller nära anhörigas. ”Vad ska en tjej egentligen prata om med den kille som tycker att det är helt rätt att tonårsutvisa hennes lillasyster till förtryckets Iran?” frågar hon retoriskt.

Debatten belyser ett växande samhällsfenomen där politiska åsikter inte bara formar vår syn på samhället utan i allt högre grad även påverkar våra mest intima relationer. I en tid där polariseringen ökar ställs individer inför svåra avvägningar mellan öppenhet för oliktänkande och behovet av att dela grundläggande värderingar med sin partner.

Frågan om hur långt den politiska toleransen bör sträcka sig i nära relationer får därmed en allt större aktualitet, särskilt för den yngre generationen som växer upp i ett medielandskap där politiska åsikter ofta blir en central del av identiteten.