Lisa Magnusson: Att bara ge barnen mat som de gillar är att ge upp

Innovativa matvanor på Tillbergaskolan minskar specialkostbehov

En kreativ lösning på ett växande problem har lett till en remarkabel framgång på Tillbergaskolan i Västerås. I en tid då kraven på anpassad mat i svenska skolor har ökat markant har skolan valt en annorlunda väg som visat sig ge enastående resultat.

Under flera års tid har många svenska skolor brottats med allt fler önskemål om specialanpassad mat – inte på grund av medicinska eller religiösa skäl, utan snarare personliga preferenser. Detta har lett till att vissa skolor infört så kallade ”skuggmenyer” med enkla rätter som pasta med tomatsås eller köttbullar med makaroner för att tillgodose kräsna elever.

Men på Tillbergaskolan har man valt en annan strategi. Istället för att kapitulera inför barns selektiva matvanor eller ta till auktoritära metoder har skolan utvecklat en mer pedagogisk och inkluderande approach.

En central del i skolans framgångskoncept är att vuxna äter tillsammans med barnen, vilket skapar en social och trygg måltidsmiljö. Köket fokuserar på att laga välsmakande mat som många uppskattar, men arbetar samtidigt aktivt för att uppmuntra eleverna att utforska nya smaker.

Ett särskilt ”upplevelsebord” med olika grönsaksplock har introducerats, där eleverna kan experimentera med olika smakkombinationer. Enligt ett reportage i SVT från den 10 februari kunde man bland annat se picklad fänkål bland alternativen – något som normalt kanske inte förknippas med barns favoritmat.

Det mest nyskapande inslaget är dock det till synes enkla konceptet med ”smakskedar”. Elever som känner osäkerhet inför dagens rätt kan börja med att ta endast en liten provsked. Detta lågtröskelalternativ har visat sig vara mycket effektivt för att minska rädslan för nya maträtter.

Resultaten har varit påfallande positiva. Sedan läsårets början har antalet anpassade portioner minskat dramatiskt – från 80 till endast 20 per dag, vilket motsvarar en minskning med 75 procent. Detta representerar en betydande förändring i elevernas matvanor och inställning till skolmaten.

Skolan har anställt en extra person för att genomföra satsningen, vilket gör att det ekonomiska utfallet ännu är oklart. Men det pedagogiska värdet av att lära barn att mat kan vara spännande och värd att utforska snarare än något skrämmande beskrivs som ovärderligt.

Initiativet på Tillbergaskolan representerar ett intressant alternativ i den pågående debatten om svenska skolbarns matvanor. Istället för att välja mellan två ytterligheter – antingen tillgodose alla preferenser eller tvinga barn att äta det som serveras – har skolan skapat en medelväg präglad av nyfikenhet, uppmuntran och respekt.

Detta framgångsrika exempel från Västerås skulle potentiellt kunna inspirera andra skolor i Sverige som brottas med liknande utmaningar kring matservering och specialkost. Genom att göra måltiderna till en positiv upplevelse där eleverna känner sig delaktiga och respekterade, verkar skolan ha hittat en modell som både främjar goda matvanor och minskar administrativ börda.

I en tid då många efterfrågar tuffare tag inom skolan visar Tillbergaskolan att mjukare, men ändå strukturerade metoder kan ge anmärkningsvärda resultat. Det är ett exempel på hur pedagogiskt tänkande kan appliceras även utanför klassrummet för att främja livslång lärande och hälsosamma vanor.