Lisa Magnusson: Dags att röja upp i skönhetsdjungeln

De senaste åren har ett nytt fenomen svept över sociala medier – led-masker som påstås ge en rad skönhets- och hälsofördelar. Användare delar bilder där deras ansikten täcks av lysande silikonmasker, vilket skapar ett nästan skräckfilmsliknande intryck.

Fenomenet har sitt ursprung redan på 1990-talet, när Nasa upptäckte att infrarött ljus kunde ha flera positiva effekter, som att dämpa inflammation, påskynda sårläkning och lindra muskel- och ledvärk. I dag har teknologin utvecklats och olika våglängder marknadsförs för olika ändamål, särskilt inom den växande hälso- och skönhetsindustrin.

Led-maskerna har blivit särskilt populära bland personer som är fokuserade på långsiktigt välbefinnande och som regelbundet genomför hälsoseanser framför ljuspaneler. Masker som säljs på marknaden påstås kunna behandla hudproblem som rosacea och akne, öka kollagenproduktionen och förbättra hudens allmänna hälsa.

Men fungerar dessa produkter verkligen? De vetenskapliga bevisen är begränsade. De flesta studier som finns är småskaliga och bygger ofta på självrapporterade resultat, vilket gör det svårt att fastställa produkternas faktiska effektivitet. Trots detta har led-maskerna blivit oerhört populära och säljs för tusentals kronor.

Skönhetsindustrin som helhet är ett område med bristfällig reglering. För bara fem år sedan kunde vem som helst utföra ingrepp som ansiktslyft med trådar och estetiska injektioner, exempelvis med nervgiftet botox. När det gäller laserbehandlingar råder fortfarande en avsaknad av strikta regler.

En omfattande granskning som Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) genomförde 2024 avslöjade allvarliga brister inom branschen. Rapporten visade på dålig hygien, användning av olagliga läkemedel, outbildad personal och bristfällig journalföring. Ivo identifierade även fall av vårdskador och till och med dödsfall som resultat av dessa brister.

Trots dessa alarmerande upptäckter fortsätter influerare att okritiskt marknadsföra diverse kliniker, behandlingar och produkter. Ännu mer anmärkningsvärt är att även traditionell journalistik ofta bidrar med okritiska artiklar som innehåller reklamlänkar snarare än objektiv granskning.

Ett talande exempel är när Aftonbladet genomförde ett test av led-maskerna. Testet pågick endast under ”flera veckor”, trots att resultat av denna typ av produkter rimligen inte kan utvärderas förrän efter minst ett par månader. Detta illustrerar den bristfälliga journalistiska standarden som präglar rapporteringen kring skönhetsprodukter.

En relevant fråga är om denna låga standard i rapporteringen kan kopplas till det faktum att målgruppen huvudsakligen är kvinnor. Det är svårt att föreställa sig en liknande nivå av okritisk rapportering inom exempelvis motorjournalistik, där man knappast skulle se texter som: ”Volvo har gjort under för min bilkörning, klicka på denna reklamlänk och ange dnlisa26 för 10 procents rabatt.”

Skönhetsindustrin omsätter enorma summor pengar och har en betydande påverkan på konsumenterna. Den bristfälliga regleringen och den okritiska rapporteringen skapar en problematisk situation där konsumenter riskerar både ekonomisk förlust och potentiellt allvarliga hälsorisker.

Det är hög tid att skönhetsindustrin utsätts för samma nivå av granskning och reglering som andra sektorer. Konsumenter förtjänar tillförlitlig information om produkternas effektivitet och eventuella risker. Journalister bör ta sitt ansvar och rapportera objektivt snarare än att fungera som förlängda marknadsföringskanaler.

I en tid när sociala medier fyller våra flöden med dessa lysande masker och andra ”revolutionerande” produkter är kritiskt tänkande och ordentlig granskning viktigare än någonsin. Det är dags att röja upp i denna djungel av påståenden och produkter, för konsumenternas hälsa och ekonomiska välbefinnande.