En femårig flicka dog i en brand i en lägenhet på Hisingen i Göteborg. Det som inledningsvis framstod som en tragisk olycka har visat sig vara något mycket värre. Enligt polisens förundersökningsprotokoll ska flickans mamma upprepade gånger ha låst in barnet ensamt hemma, och den dag flickan dog tycks hon ha varit övergiven i över 19 timmar medan modern var hos sin pojkvän.

Mammans åtal och hemförhållandena

Modern åtalas nu för olaga frihetsberövande, framkallande av fara och grovt vållande till dotterns död. Själv uppger hon att hon inte minns mycket av det som inträffade. Utredningen har avslöjat djupt upprörande detaljer om flickans levnadsförhållanden. En gallergrind var monterad framför dörröppningen till barnrummet, men barnet hade lärt sig att ta sig över den. Övervakningskameror i lägenheten hade filmat flickan när hon rörde sig omkring, klädd endast i trosor och med trassligt hår.

Under barnets säng stod en potta, och en liten skål med spagetti – ett måltidsmått som inte på något sätt kan anses tillräckligt för att hålla ett femårigt barn mätt under nästan ett dygn. Utöver den fysiska bristen på mat finns också den känslomässiga försummelsen att ta hänsyn till. Alla barn har ett grundläggande behov av närhet, trygghet och beskydd från sina föräldrar.

I barnrummet påträffades efter branden tre tändare, varav minst en var en så kallad braständare där man bara behöver trycka på en knapp för att en låga ska tändas. Teorin är att det var med hjälp av en sådan tändare som branden startade.

Missade varningssignaler från socialtjänsten

Det som gör fallet än mer sorgligt är insikten att tragedin hade kunnat förhindras. Flera orosanmälningar inkom till socialtjänsten, men någon utredning genomfördes aldrig. Socialtjänsten har i efterhand varit mycket självkritisk och en lex Sara-anmälan har upprättats för att granska hanteringen av ärendet. Lex Sara är ett system för att rapportera och utreda missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten.

Frågan som många ställer sig är hur detta kunde få fortgå utan att någon ingrep i tid. En viktig förklaring kan vara den utbredda okunskap som fortfarande råder kring barnmisshandel genom försummelse.

Försummelse som barnmisshandel

Även om det sällan formuleras på det viset, är försummelse en form av barnmisshandel. Världshälsoorganisationen WHO betonar att försummelse kan leda till livslånga men för barnet. Som en expert påpekar i polisutredningen gäller detta oavsett om föräldern skadar barnet med avsikt eller inte. Det är konsekvenserna för barnet som räknas, inte förälderns intentioner.

Tecken på att ett barn försummas är ofta tydliga för den som vet vad man ska titta efter. Blöjor som inte byts regelbundet. Kläder som är i fel storlek, smutsiga, trasiga eller olämpliga för väderlek och årstid – exempelvis en tunn jacka som enda skydd mot vinterkyla. Tovigt och ovårdat hår, oklippta naglar, dålig hygien och många hål i tänderna är andra varningssignaler.

Medicinska åkommor som astma och eksem kan förbli obehandlade eller dåligt skötta. Barnen kan verka ständigt hungriga, orkeslösa och klaga över huvudvärk, magont eller illamående. Emotionellt kan de vara antingen extra klängiga eller ovanligt tillbakadragna. Vredesutbrott är vanliga, och ordförrådet kan verka begränsat för barnets ålder.

Hög frånvaro och föräldrars bortförklaringar

Barn som försummas har ofta hög frånvaro från förskola eller skola, eller kommer för sent regelbundet. Föräldrarna kan urskulda detta genom att påstå att barnet är krångligt eller har neuropsykiatriska problem, vilket kan få personal att tveka att ifrågasätta situationen.

Vikten av att agera

Om någon av dessa beskrivningar stämmer in på ett barn i ens omgivning bör det ses som en varningssignal att agera. Att visa att man finns där och våga lägga sig i kan göra avgörande skillnad för ett utsatt barns framtid och i värsta fall rädda ett liv.

Fallet från Hisingen är extremt, men det understryker behovet av ökad kunskap och vaksamhet kring barnmisshandel genom försummelse. Både privatpersoner och professionella aktörer inom skola, vård och socialtjänst behöver bli bättre på att identifiera tecken och agera i tid för att skydda utsatta barn.

Dela.

15 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version