Lisa Magnusson: SVT:s kränkningar blir inte mer okej bara för att barnets föräldrar gör tummen upp

I Sveriges medielandskap har en ny debatt blossat upp kring gränserna för dokumentär-TV och barns integritet efter SVT:s kontroversiella dokusåpa ”Mammor”. Kritiken har varit skarp mot public service-bolaget som har valt att filma och sända intima familjeögonblick där barn befinner sig i utsatta situationer.

Särskilt uppmärksammad har en scen blivit där en förvirrad treåring informeras om att föräldrarna ska separera och att mamman snart ska flytta till en ny lägenhet. Efter omfattande kritik beslutade SVT att ta bort klippet från Instagram, men valde samtidigt att behålla det i originalformatet på sin hemsida.

SVT:s motivering till beslutet att endast radera materialet från sociala medier väcker frågor om bolagets förståelse för kärnproblemet. Christina Hill, ansvarig utgivare på SVT, hävdade att klippet togs bort från Instagram eftersom ”det var onödigt att exponera ett klipp ur sitt sammanhang för en publik som inte är bekanta med serien.”

Denna motivering missar dock hela den etiska problematiken, menar kritiker. Det centrala är inte huruvida publiken är förberedd på innehållet eller ej, utan barnets grundläggande rätt till integritet i en utsatt situation.

När det gäller det faktum att scenen fortfarande finns tillgänglig på SVT:s egen plattform, försvarar kanalen sitt beslut med att man ”haft en nära dialog med föräldrarna och med omsorg valt vilka delar som ska ingå.” Detta argument flyttar fokus från barnets rätt till skydd mot exponering till föräldrarnas samtycke, vilket många barnrättsexperter menar är otillräckligt när det handlar om så känsliga situationer.

Problematiken kring ”Mammor” belyser en bredare samhällstrend där gränsen mellan offentligt och privat suddas ut. Fenomenet med föräldrar som exponerar sina barn i sociala medier, ofta kallat ”sharenting”, har länge diskuterats i samhällsdebatten. Att samma beteendemönster nu förekommer inom public service, som har ett särskilt ansvar att värna etiska principer, ses av många som extra problematiskt.

Kritiken mot SVT handlar också om företagets hantering av kritiken. I stället för att erkänna en eventuell felbedömning och ta till sig av kritiken, uppfattas bolagets respons som undvikande. Det upplevs som att SVT inte adresserar kärnfrågan – barnets rätt till skydd mot exponering i känsliga situationer – utan i stället fokuserar på sekundära aspekter kring hur och var innehållet presenteras.

Debatten kring ”Mammor” aktualiserar viktiga frågor om barns rättigheter i en mediemiljö där gränserna mellan underhållning, dokumentär och privatliv blir allt otydligare. När public service producerar dokusåpor enligt samma format som kommersiella aktörer, ställs högre krav på etiska överväganden, särskilt när barn medverkar.

Barnombudsmannen och flera barnrättsorganisationer har tidigare uttryckt oro över utvecklingen där barn exponeras i olika medieformat utan att ha möjlighet att själva förstå eller samtycka till konsekvenserna. Enligt FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är svensk lag, har barn rätt till privatliv och skydd mot intrång i privatlivet.

Händelsen sätter fingret på en större fråga om medieetik i en tid när dokusåpor, reality-TV och sociala medier allt mer suddar ut gränsen mellan underhållning och dokumentärt berättande. För public service, med sitt särskilda uppdrag, blir diskussionen om var gränsen går för exponering av barn i utsatta situationer särskilt viktig att föra.

Medan debatten fortsätter kvarstår det faktum att scenen fortfarande finns tillgänglig på SVT:s plattform, och att företaget ännu inte valt att fullt ut adressera kritiken gällande barnets rätt till integritet – den centrala aspekten i hela kontroversen.