Elisabeth Svantesson, finansminister och Moderaternas förste vice ordförande, gav nyligen ett uppmärksammat svar i Aftonbladets podd ”My och makten”. När hon fick frågan om vem som varit Moderaternas mest framgångsrika partiledare tvekade hon inte. ”Fredrik Reinfeldt”, löd svaret snabbt och tydligt.

Uttalandet är anmärkningsvärt av flera skäl. Det kommer från en av den nuvarande regeringens tyngsta ministrar, i en tid då stora delar av den svenska borgerligheten har ägnat det senaste decenniet åt att aktivt distansiera sig från den så kallade Reinfeldteran. Att en så högt uppsatt företrädare för den nya M-linjen nu lyfter fram Reinfeldt som partiets mest framgångsrike ledare bryter mot den rådande trenden.

Det är inte en övervintrad nymoderat eller nostalgisk centerpartist som håller fram Alliansens grundare. Det är en aktiv toppolitiker i Ulf Kristerssons regering som nu öppet erkänner den tidigare partiledaren framgångar. Beröm av denna kaliber hör inte till vanligheterna i dagens politiska klimat.

Men valet av Reinfeldt som mest framgångsrik partiledare är vid närmare granskning logiskt. Oavsett vad kritikerna genom åren har försökt påstå, var regeringsperioden 2006 till 2014 inte bara framgångsrik i stunden. Den införde politiska reformer som numera har blivit så självklara att de betraktas som grundpelare i svensk politik.

Det var Alliansen under Reinfeldts ledning som lanserade den så kallade arbetslinjen med jobbskatteavdragen. Dessa reformer sänkte inkomstskatterna mer än tidigare borgerliga regeringar ens hade kunnat drömma om. Ännu mer talande är att de socialdemokratiskt ledda regeringar som följde aldrig hade en tanke på att slopa dessa förändringar.

Under Reinfeldts tid som statsminister gick rut-avdraget från att vara en idé till att bli verklighet. Reformen fick som konsekvens att svarta jobb blev vita och skapade en hel ny bransch av legala hushållstjänster. Förändringen har permanent påverkat den svenska arbetsmarknaden.

Det var också med Reinfeldt i Rosenbad som trösklarna för arbetskraftsinvandring sänktes markant. Reformen var så pass nödvändig och välfungerande att Tidöregeringen, när den nu försöker backa bandet, har tvingats införa en rad undantag. Den svenska arbetsmarknaden klarar sig helt enkelt inte utan den tillgång till arbetskraft som reformen möjliggjorde.

Reinfeldt var också med och lade om Moderaternas ekonomiska politik, en förändring som banade väg för Alliansen som ledde Sverige under åtta år. Tillsammans med dåvarande finansminister Anders Borg tog han landet genom finanskrisen på 2000-talet med skicklighet. Hanteringen av den ekonomiska krisen betraktas fortfarande internationellt som exemplarisk.

År 2010 gjorde Moderaterna sitt bästa riksdagsval i modern tid och fick 30 procent av rösterna. Det var en historisk framgång för partiet och cementerade Reinfeldts position som en av svensk borgerlighets mest framgångsrika ledare.

Gemensamt för dessa framgångsrika år är inte bara att Moderaterna hade makt, hyggliga opinionssiffror och genomförde bestående reformer. Framför allt präglades perioden av hoppfullhet, framtidstro och en positiv människosyn. Detta står i skarp kontrast till dagens politiska klimat som många upplever präglas av pessimism, nostalgiska tillbakablickanden och misstänksamhet.

Det var i denna anda Fredrik Reinfeldt regerade Sverige. De goda resultaten från den perioden består än i dag, och enligt många bedömare borde partiet vara stolta över denna tid. Med finansministerns egna ord är han trots allt Moderaternas mest framgångsrika partiledare.

Att Elisabeth Svantesson nu väljer att lyfta fram Reinfeldt kan ses som ett tecken på att pendeln möjligen håller på att svänga inom svensk borgerlighet. Efter år av distansering från Reinfeldts politiska arv, där många partikamrater aktivt har försökt ta avstånd från hans reformer och värderingar, öppnar hennes uttalande för en omvärdering.

Frågan är om detta markerar en ny trend inom Moderaterna, där man åter kan erkänna och bygga vidare på de framgångar som faktiskt uppnåddes under Reinfeldts tid. De reformer som genomfördes har inte bara överlevt – de har blivit så integrerade i det svenska samhället att de betraktas som självklarheter av politiker från hela det politiska spektret.