67 800 år gammal grottkonst upptäckt i Indonesien

De senaste upptäckterna av grottkonst i Indonesien har omskrivit historien om människans migration till Australien. Forskare har hittat ett negativt rött handavtryck i en grotta i Sulawesiregionen, som genom avancerade dateringsmetoder visar sig vara betydligt äldre än man tidigare trott.

Handavtrycket, skapat genom att placera handen mot grottans vägg och sedan applicera röd färg runt den, har daterats till att vara mer än 15 000 år äldre än tidigare fynd i samma region. Detta gör upptäckten till den äldsta dokumenterade grottkonsten i området.

Forskningsresultaten, som nyligen publicerades i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Nature, ger värdefulla ledtrådar till en historisk gåta som länge förbryllat forskare: hur Homo sapiens tog sig från Asien till Australien.

”Dessa målningar är de första bevisen på att moderna människor fanns på de indonesiska öarna vid denna tidpunkt. Upptäckten stärker också teorin att människor anlände till Australien via Papua, kanske för omkring 65 000 år sedan,” säger Maxime Aubert från Griffith University i Australien, som är medförfattare till studien.

Sulawesiregionen har länge varit känd för sina rika arkeologiska fynd, men de nya upptäckterna tvingar forskare att omvärdera tidpunkten för människans närvaro i området. Det internationella forskarteamet, som tidigare gjort banbrytande fynd i regionen, har använt avancerade dateringsmetoder för att fastställa målningarnas ålder.

Indonesiens öar utgör en kritisk länk i förståelsen av människans migration från den asiatiska kontinenten till Australien. Under istiden var havsnivåerna betydligt lägre, vilket skapade landbroar mellan vissa öar, men även då krävdes havspassager för att nå hela vägen till Australien.

Professor Alistair Pike, expert på förhistorisk konst vid University of Southampton, som inte var delaktig i studien, kommenterar: ”Detta är ett anmärkningsvärt fynd som flyttar fram vår kunskap om människans spridning genom Sydostasien. Det visar att tidiga människor inte bara passerade genom dessa områden, utan levde där tillräckligt länge för att utveckla konstnärliga traditioner.”

Fynden reser också frågor om den konstnärliga utvecklingen hos tidiga människor. Handavtryck är en relativt vanlig form av förhistorisk konst som återfinns på många platser världen över, från Europa till Australien. Detta antyder att idén att skapa avtryck av händer kan ha uppstått oberoende av varandra i olika mänskliga grupper, eller att denna konstnärliga tradition spreds med migrerande befolkningar.

Indonesiens kulturarvsminister har uttryckt stolthet över upptäckten och betonat vikten av att skydda landets arkeologiska skatter. ”Dessa fynd placerar Indonesien i centrum för mänsklighetens tidiga historia och visar på den rika kulturella utvecklingen som ägde rum här,” sade ministern vid en presskonferens i Jakarta.

Bevarandet av dessa ovärderliga kulturskatter står inför stora utmaningar. Klimatförändringar, turism och lokal utveckling hotar många grottor med förhistorisk konst. Forskningsteamet arbetar nu tillsammans med lokala myndigheter för att utveckla bevarandestrategier som både skyddar konsten och ger möjlighet för lokalbefolkningen att dra nytta av sitt kulturarv.

Nästa fas i forskningen kommer att fokusera på att kartlägga fler grottor i regionen och använda DNA-analys från eventuella organiska rester för att bättre förstå vilka dessa tidiga konstnärer var och hur de relaterar till nutida befolkningar i området.

Upptäckten representerar ett betydande genombrott i förståelsen av människans tidigaste historia i Oceanien och Sydostasien, och understryker Indonesiens centrala roll i den mänskliga utvecklingen. När forskare fortsätter att undersöka regionens dolda grottor, kan fler överraskningar vänta som ytterligare omformar vår förståelse av mänsklighetens spridning över planeten.