Ståltillverkaren Stegra behöver minst tio miljarder kronor ytterligare för att kunna slutföra investeringen i fabriken i Boden. Det rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till två oberoende källor med insyn i bolagets finansieringsarbete. Uppgifterna har inte bekräftats av företaget.
Stegra, som tidigare hette H2 Green Steel, bygger sedan 2023 ett av världens första storskaliga fossilfria stålverk i Boden. Anläggningen är tänkt att använda vätgas i stället för koks för att reducera järnmalm, vilket gör att processen i huvudsak släpper ut vattenånga i stället för koldioxid. Projektet beskrivs som en hörnsten i den svenska gröna industriomställningen och har rönt stor uppmärksamhet i hela Europa.
Lokaliseringen i Boden är inte slumpmässig. Norra Sverige har gott om förnybar el från vattenkraft och vindkraft, närhet till järnmalmsfälten i Norrbotten och goda logistikförbindelser till hamnen i Luleå. Det gör regionen till en av få platser i Europa där fossilfri stålproduktion i industriell skala anses vara realistisk. Utöver själva stålverket ingår en av Europas största elektrolysanläggningar för vätgas i projektet.
Redan från start har satsningen varit ett av de mest kapitalintensiva industriprojekten i Sverige. Enligt tidigare planer ska anläggningen i ett första skede kunna producera omkring 2,5 miljoner ton grönt stål per år. För att nå dit har Stegra rest stora belopp i både eget kapital och skuldfinansiering, bland annat genom en av de största privata gröna finansieringsrundorna i europeisk industrihistoria. Men de senaste årens höga räntor, stigande byggkostnader och ökade priser på utrustning har gjort att även välfinansierade projekt behöver mer pengar än planerat.
Stegra är långt ifrån ensamt om dessa svårigheter. Flera stora vätgas- och stålprojekt i Europa har fått skjuta fram tidplaner och omförhandla finansiering i takt med att kapitalmarknaden blivit mer återhållsam. Det handlar om teknik med långa ledtider och mycket stora investeringsbehov, där avkastningen ofta ligger långt fram i tiden. För industriföretag som vill minska sina klimatutsläpp har de förseningar som ändå uppstår blivit en påminnelse om hur sårbar den gröna omställningen fortfarande är.
Den europeiska stålmarknaden genomgår samtidigt en strukturell förändring. Höga energipriser, koldioxidpriser och import från lågkostnadsländer pressar stålverkens marginaler. Inom EU har klimatpolitiken skärpts, bland annat genom koldioxidtullar vid gränsen, något som väntas gynna producenter med låga utsläpp. Många kunder, särskilt inom fordons- och byggsektorn, ställer dessutom allt hårdare krav på att kunna redovisa lägre koldioxidavtryck i sina egna produkter. Grönt stål har därmed blivit en strategisk råvara, men omställningen kräver investeringar som få företag kan bära på egen hand.
För Boden och Norrbotten är Stegra-projektet av stor betydelse. Det handlar inte bara om ett enskilt stålverk, utan om en helt ny industriell värdekedja med arbetstillfällen, underleverantörer och kompetensutveckling i en region som länge varit starkt beroende av traditionell gruv- och stålindustri. Satsningen ses också som viktig för Sveriges mål att nå nettonollutsläpp och för EU:s ambition att minska beroendet av importerat stål från länder med hög klimatpåverkan.
Om de nya pengarna inte kommer på plats riskerar bygget att försenas. Det skulle i så fall få konsekvenser långt bortom Bodens kommungräns. Flera företag, både svenska och internationella, har räknat med att kunna köpa in fossilfritt stål från anläggningen för att nå sina egna klimatmål. En försening skulle också kunna påverka förtroendet för hela den gröna industrisatsningen i norra Sverige, där även SSAB och LKAB utvecklar fossilfria processer.
Enligt Affärsvärlden handlar det om minst tio miljarder kronor utöver vad som redan satts ihop. Hur kapitalet ska hämtas in är ännu oklart. Det kan handla om nya ägare, ytterligare lån eller att befintliga investerare skjuter till mer pengar. De närmaste månaderna väntas bli avgörande för hur Stegra lyckas hålla sin tidplan och när det första gröna stålet kan lämna Boden.