Grekland återlämnar kvarlevorna av den bulgariske härskaren tsar Samuel till Sofia.

Grekland har beslutat att lämna tillbaka kvarlevorna efter tsar Samuel, en av Bulgariens sista härskare innan landet erövrades av Bysantinska riket. Bulgarien har under lång tid krävt att få föra hem den medeltida härskaren, och nu bekräftar flera grekiska medier att ett beslut är fattat. Återlämnandet väntas bli en högtidlig tillställning med politisk och kyrklig närvaro.

Tsar Samuel regerade från 997 till 1014. Hans välde omfattade i princip hela nuvarande Bulgarien, stora delar av dagens Nordmakedonien, Albanien och norra Grekland. Han styrde från Ohrid, som i dag ligger i Nordmakedonien. Under Samuel upphöjdes den bulgariska kyrkan till patriarkat, och hans tid betraktas som en kulturell höjdpunkt med kyrkobyggen och rik handskriftsproduktion.

Men hans regeringstid skuggades av det allt starkare Bysantinska riket. Kejsar Basileios II gjorde upprepade fälttåg in i bulgariskt territorium. År 1014 nådde konflikten sin kulmen i slaget vid Kleidion i nuvarande norra Grekland. De bulgariska styrkorna besegrades, och enligt den bysantinska historieskrivningen lät Basileios blinda tusentals fångar. Historien berättar att Samuel fick en hjärtattack när han såg de blinda soldaterna och kort därefter avled. Den bysantinska segern banade väg för att slutgiltigt krossa det bulgariska riket, som upphörde 1018.

Samuel begravdes i en kyrka på ön Agios Achillios i Lilla Prespasjön. Ön ligger i det som i dag är grekiskt territorium, nära gränsen till Albanien och Nordmakedonien. Genom sitt strategiska läge mellan flera folk och stater har platsen länge varit politiskt laddad. När grekiska arkeologer på 1960-talet fann en grav under kyrkogolvet väcktes frågan om kvarlevorna på allvar.

För Bulgarien har återlämnandet en närmast nationell betydelse. Samuel är den härskare som kämpade längst för att bevara riket som en självständig maktfaktor gentemot Bysans. Han har därför en central plats i landets historieskrivning. Att hans kvarlevor legat i Grekland har av många upplevts som en kvarleva av nederlaget 1014. Inom den bulgariska ortodoxa kyrkan har kravet på att få hem honom varit tydligt. Han framställs inte bara som en krigare, utan också som en kyrkans välgörare, och en värdig begravning på bulgarisk mark har beskrivits som en historisk försoning.

Bakom beslutet finns också en diplomatisk utveckling. Grekland och Bulgarien är sedan länge medlemmar i både EU och Nato, men relationerna har tidvis varit spända på grund av historiska anspråk och den makedonska frågan. Genom Prespavtalet 2018, som rörde namnet på Nordmakedonien, förbättrades samarbetet i regionen. Att Aten nu lämnar ifrån sig tsarens kvarlevor kan ses som ett konkret steg för att värna det gemensamma kulturarvet och bygga vidare på det förbättrade läget.

Samtidigt är frågan känslig. Tsar Samuel har även en stark ställning i Nordmakedoniens historieskrivning, där han betraktas som en nationell hjälte. Att hans kvarlevor flyttas från Grekland till Bulgarien kan därför komma att väcka reaktioner i Skopje. Den mångbottnade symboliken visar hur medeltida arv fortfarande formar nationella identiteter i sydöstra Europa.

Exakt när och i vilka former överlämnandet sker är ännu inte officiellt klarlagt. Enligt uppgifter i grekisk och bulgarisk media planeras en ceremoni med hög dignitet. Kvarlevorna ska därefter tas emot med hedersbetygelser i Sofia, och sannolikt placeras i en av huvudstadens kyrkor, där de ska göras tillgängliga för allmänheten.

Återlämnandet av tsar Samuel är mer än en kuriositet. Det är en handling som väcker frågor om historiskt arv, symbolpolitik och diplomati. För Bulgarien handlar det om att ge en av landets viktigaste härskare en värdig sista viloplats efter ett årtusende i främmande jord. För Grekland är det en gest som visar att goda grannrelationer väger tyngre än att bevara en klenod från en tid som båda länderna har anledning att minnas på olika sätt.