Angélique Kidjo får första stjärnan på Hollywood Walk of Fame för en svart afrikan

Den beninska sångerskan Angélique Kidjo har tilldelats 2023 års Polarpris. Priset är en av de finaste utmärkelser en musiker kan få och delas ut för livslånga insatser. Stikkan Anderson, känd som ABBA:s manager, instiftade priset 1989, och sedan dess har det ofta kallats musikvärldens motsvarighet till Nobelpriset. Kidjo får det för en karriär som sträcker sig över fyra decennier och som tagit henne från Benin i Västafrika till scener över hela världen.

Vid tisdagens ceremoni sade hon: ”Vi afrikaner vet inte vad vi har gett världen. Utan oss skulle ingen musik vara möjlig på den här planeten.” Uttalandet fångar den självklarhet med vilken hon genom åren lyft fram det afrikanska musikarvet – inte som en parentes i musikhistorien, utan som dess grund.

Kidjo är född i Benin, ett litet västafrikanskt land mellan Nigeria och Togo. Landet har en rik tradition av trumrytmer, vokalmusik och andliga uttryck, och dess kulturella inflytande har nått långt utanför kontinenten genom diasporan. Hennes egen musik har vuxit ur denna miljö men formats i mötet med jazz, funk, soul och pop. Hon har gett ut 18 album, vunnit fem grammypriser och placerats på Time magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer. Sedan 2002 är hon dessutom goodwillambassadör för Unicef.

Bland hyllningarna märks en från Harvey Mason Jr., vd för Recording Academy i Los Angeles – organisationen bakom Grammy Awards. Han kallade henne en ”sällsynt artist” och sade att hennes exempel lyft hela den globala musikgemenskapen. ”Ditt arbete fortsätter att påminna oss om att musik är mer än underhållning; det är gemenskap”, sade Mason.

Polarpriset har genom åren delats ut till en rad artister och kompositörer som format musikhistorien, däribland Bob Dylan, Paul McCartney och flera ledande klassiska tonsättare. Priset delas ut i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien. För Kidjo innebär utmärkelsen en plats i ett internationellt sammanhang som hon länge tillhört musikaliskt, men den har också en symbolisk betydelse: den synliggör den afrikanska musikens centrala roll i en historia som ofta skrivits ur ett västerländskt perspektiv.

Det kommer samtidigt i ett läge där afrikanska genrer fått ett allt större kommersiellt genomslag. Strömningstjänster har öppnat nya marknader, och genrer som afrobeats, amapiano och highlife har blivit en allt viktigare del av musikindustrins intäkter och internationella spellistor. Västafrika är en av de mest dynamiska regionerna i den utvecklingen. Kidjo var tidigt ute med att kombinera lokala traditioner med globala uttryck och har under decennier fungerat som en bro mellan dessa världar – långt innan termen ”världsmusik” etablerades, och långt innan den senaste afrikanska musikboomen.

Hennes tacktal under tisdagen kan därför läsas som en påminnelse om att musikens rötter inte enbart finns i de västerländska genrer som dominerat under 1900-talet. Med Polarpriset belönas inte bara en enskild artists gärning, utan också den tradition hon representerar. För någon som vuxit upp i Benin, ett land med starka rytmiska traditioner men också med en historia av kolonialism och slavhandel, är den gesten större än ett personligt erkännande.

Den beninska stjärnan har alltid använt musiken för att tala om samhällsfrågor. Hon har sjungit om kvinnors rättigheter, utbildning och migration, och hennes texter växlar mellan franska, engelska och flera afrikanska språk. I en tid när musikindustrin allt mer börjat leta efter nya ljud och nya marknader är Kidjos karriär ett exempel på hur kulturellt arv kan bli en tillgång utan att förlora sin integritet. Det är också därför hennes Polarpris väcker uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.