”Bekräftad rysk påverkan – det kan omvärlden lära av valet i Moldavien”

Två partier med ryska kopplingar förbjöds att delta i det moldaviska valet endast två dagar före valdagen, ett beslut som väckt både inhemsk och internationell uppmärksamhet. Partierna anklagas för att ha ägnat sig åt röstköp och mottagit olaglig finansiering från utländska källor.

Beslutet att utesluta partierna så nära inpå valet har mött skarp kritik från internationella valobservatörer, särskilt från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Enligt OSSE:s representanter riskerar sådana sena ingrepp i valprocessen att undergräva tilltron till landets demokratiska institutioner, oavsett misstankarnas allvar.

Moldavien, ett litet land inklämt mellan Rumänien och Ukraina, har under de senaste åren befunnit sig i en komplicerad geopolitisk position. Landet har sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 präglats av en dragkamp mellan pro-europeiska och pro-ryska krafter. Den nuvarande regeringen under president Maia Sandu har tydligt orienterat landet mot EU, vilket har intensifierat spänningarna med Moskva.

De förbjudna partierna har enligt moldaviska myndigheter agerat som verktyg för rysk påverkan i landet. Anklagelserna om röstköp är särskilt allvarliga i ett land där den genomsnittliga månadsinkomsten är bland de lägsta i Europa, vilket gör befolkningen särskilt sårbar för ekonomiska påtryckningar.

Säkerhetsexperter pekar på att Ryssland under flera år har försökt destabilisera Moldavien genom en kombination av ekonomiska påtryckningar, informationskrigföring och politisk infiltration. Det ryska inflytandet förstärks av landets beroende av rysk naturgas och historiska band till Moskva.

En särskilt komplicerande faktor är utbrytarregionen Transnistrien, ett smalt landområde längs gränsen mot Ukraina, där ryska trupper har varit stationerade sedan början av 1990-talet. Regionen fungerar som ett nav för rysk påverkan och har länge varit en källa till oro för Moldaviens säkerhet.

Moldaviens erfarenheter av att hantera rysk påverkan har gjort landet till något av en expertis på området. Enligt källor inom den moldaviska regeringen delar man nu aktivt med sig av sina lärdomar till andra europeiska länder som upplever liknande påtryckningar från Ryssland.

”Vår främsta lärdom är att man måste agera tidigt och beslutsamt mot försök till utländsk påverkan i demokratiska processer,” säger en tjänsteman vid Moldaviens utrikesdepartement som önskar vara anonym. ”Vi har sett hur subtila påverkansoperationer kan utvecklas till allvarliga hot mot vår suveränitet om de inte bemöts.”

EU har visat ökat intresse för Moldaviens erfarenheter, särskilt efter att flera medlemsländer rapporterat om ryska försök att påverka val och andra demokratiska processer. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har EU också intensifierat sitt stöd till Moldavien, både ekonomiskt och politiskt.

I juni 2022 beviljades Moldavien status som kandidatland till EU, ett steg som markerade landets europeiska ambitioner. Denna utveckling har dock ytterligare förvärrat relationerna med Moskva, som ser EU:s och NATO:s expansion i sitt ”nära utland” som ett strategiskt hot.

Valet i Moldavien betraktas av många bedömare som avgörande för landets framtida riktning. Frågan om integration med EU står mot fortsatta band till Ryssland, och utgången kommer att ha betydande konsekvenser för den regionala säkerheten i ett område som redan präglas av instabilitet efter Rysslands aggression mot Ukraina.

Medan den moldaviska regeringen försvarar sitt beslut att förbjuda de pro-ryska partierna som nödvändigt för att skydda landets demokratiska processer från utländsk manipulation, kvarstår frågor om hur demokratiska värden bäst kan skyddas när de utsätts för externa hot.

För EU-länderna blir Moldaviens erfarenheter en värdefull källa till insikter om hur man kan hantera hybridhot och påverkansoperationer i en tid då demokratiska institutioner står under ökande press från auktoritära regimer.