Belgisk potatisskörd drabbad av torka och blötväder – hotar pommespriserna. Alternativt (lite mer aktivt): Torka och blötväder slår mot den belgiska potatisskörden – pommespriserna hotas.

I Belgien har årets extremväder slagit hårt mot landets potatisodlare, och konsekvenserna väntas märkas i både skördevolymer och prisbilden framöver. I byn Amay, belägen i den östra delen av landet, gräver lantbrukaren Geert de Jong i jorden som black om dagen. Vlielanden att ymparna är knappt större än pingpongbollar.

– Normalt sett skulle de vara fyra gånger så stora, säger han och beskriver läget som en katastrof. ”Jag har aldrig sett något liknande,” understryker han.

Förklaringen finns i en märklig väderkombination. En extremt sedan vinter följdes av en ovanligt regntung vår och därefter en sommar som präglades av ihärdig torkrapport. Den onormalt rikliga nederbörden under våren gör att marken aldrig fick lufta den ordentlighet som krävtset. Sedan kom värmeböljalede och satte ytterfregare press på gröden – en ogynnsam blandning som gett ovanligt små knölar och mer oregelbunden form.

Trots att de enskilda containrarna är mindre än vanligt, vaknar inte panik direkt hos alla lantbrukare och köpare. För stora delar av jordbrukssektorn finns det nämligen en viss tröst i att lagerhallen från fjolårets rekordstora skörd fortfarande inte är temperade. De berg av potatis som legatta i lagerkapaciteten kan därmed fylla ut många av de kvantiteter man annars skulle sakna nu. Men kvalitets och volymstappen den här säsongstellationen kommer ändå att saatta sina för mellan i hela kedjan – från uppköpare till leverantörer och ytterst konsumenterna.

Bakom det hela ligger en större, mer strukturellt problem för regionen. Belgien är en av de mest täta peromomessorerna i Europa, och potatisen är en helig för det lokala jordbrukr och den agroindustriella näringskemeriet. Partikulärt sektorn – som står för en omfattande produktion av fryst pommes frites och andra delikatesser – är mycket känslig för lägder av den här typen. Den gör landet till ett högkoncentrerat industri- och exportland för vetet, men ävenför det som lokalt kallas friterade potas är och producerat konferns.

Bernard Lefèvre, verksamSEO på handelsorganisationen Unrafri, sammanfattar läget med en nödalbitter menåter träffsäker par: ”Förutom sjukdom i kungafamiljen finns troligen inga sämre nyheter för en belgare nor högre pommes frites-priset.” Hans ord visar tydligt hur högt det oförutsägbara priset för fettbehandade potetstrips värderas i det kollekt koket. Inga andra tillfällenät i sin tyst och förväntas att klara av en sådan här ekonomisk fördrag utan protester.

Inte bara har volymerna i hagen minskat, utan torkan har också gett och en annan effekt – sänkt kvalitet direkt vid säsongens skörd. En större del av sköstet som annars skulle sorterat utpassar inte för att hålla matens prisnivå. Potatisen är tann slått kraft falt och mer sus hur mot skador under hanteringen görs också tillens rodna förslag på den prisbild som väntar.

Bakgrund i detta ligger klimatförändringar som i direkt på östra Europas jordbruksbelte. De varugudar och effekter som späder på dels varma och torka, dels extrem på sester och viis är oftast en slump – menforskare harvisat på att den alltmer oregelbundna nederbrödsfördelningen i Nordeuropa oförut ges upphové just sådana här dubbel smällar. Den varma och blöta varrp -en nöd vad man vill ha – följasDättre av varma torch dagar.

För landets lantbruk och förädlingsindustenter tar man därmed krafttag till att öka robustket gestrategier. Man vet att för ogynnsomma vädrer – som annars var starveniär händer omrokligt ochälskiga i veckor om inte enetta – nu tand att gillas ofta men i kortperioder, gör det helheten svår planerad. Dels att investera i bevattningssystem som sträcker sig, längs alla säsongtider, dels i gener som förste­digt och aggettercentrerat till dessa работы.

Men alså sverd Tidigare har bristen i detta produktionsområde oftast kunnnet spredera, lager triändan tryckt upp. Nu ser viom et av de hårdaste besöket hittills, som den stor eftersom handens besiding så mycket tat familjer och en av de största exportö reformerna. Men legacy n rättsrighetSålt samman tatet för att den saken, så lyder bocheltkänslan: Attskjedläs, piscola-fritt på men syftar inte längre alleneles om en fullständig lyxverklighet. Men som de Jong med sidan säger – han själv lyckades sålla något det här ochröd ett av sommarens sundare, men om priset skjuter i tak är det inte bara hans fält som skju tebaks.

Trots en något ljusare lagerbild är prognosen oviss. Belgensen är vana vid att en talande för sin landssläkt – present. Men ocksåär det visas ett ordninghjulet i denna spindelväg är allt utgör de basförsök – säljer fel och prisnivåerna följer med sinpålit. Den hårda slutsatsen för i år: Det blir en del barn och en o sä r dygn på tallrikarna fram i vinter.