Flyganfall från Myanmars militärjunta dödade 88 i augusti – däribland 12 barn.

Den militära juntan i Myanmar har genomfört hundratals flyganfall under augusti månad, samtidigt som stora delar av landet är drabbade av allvarliga översvämningar. Enligt en färsk sammanställning från oppositionens skuggregering, Nationella enhetsregeringen (NUG), utfördes totalt 239 flyganfall mellan den 8 och 23 augusti i elva av landets regioner. Attackerna har riktats mot såväl civila mål som motståndsfästen, vilket kraftigt förvärrat en redan katastrofal humanitär situation.

Den centrala regionen Sagaing har drabbats särskilt hårt av våldet. Där har nära 40 människor dödats i attackerna, och en skola samt två sjukhus har totalförstörts. Förstörelsen av sjukvårdsinfrastrukturen innebär att redan hårt ansträngda lokala sjukvårdssystem nu står inför en omöjlig uppgift att hantera både krigsskador och sjukdomar som riskerar att spridas i kölvattnet av översvämningarna.

Bakgrunden är den militärkupp som ägde rum i februari 2021, vilken utlöste ett omfattande inbördeskrig. Landets befolkning har sedan dess levt under konstant vapenhot, och juntan har svarat på motståndet med allt intensivare bombkampanjer. Folkets försvarsstyrkor (PDF) och olika etniska väpnade organisationer har tagit kontroll över stora landsbygdsområden, vilket gjort landet de facto uppdelat i flera maktzoner. Detta har skapat en komplex konflikt där ingen sida förmår vinna ett avgörande militärt övertag, men där civilbefolkningen står för priset.

De samtidiga översvämningarna har satt ytterligare press på civilbefolkningen. Monsunregnen i år har varit ovanligt kraftiga, och floderna Ayeyarwady och Chindwin har svämmat över. Enligt lokala källor har hundratals människor omkommit i översvämningarna, och tiotusentals har tvingats lämna sina hem. Vägar och broar har sköljts bort, vilket i praktiken omöjliggör transporter av mat och medicin till stora områden. De omfattande översvämningarna har dessutom förstört stora delar av risodlingarna i flera regioner, vilket riskerar att leda till akuta livsmedelsbrister och högre priser på den inhemska marknaden. Biståndsorganisationer varnar nu för att kombinationen av krig och naturkatastrof försätter miljontals människor i en situation utan några som helst skyddsnät.

Som ett svar på den eskalerande våldsspiralen och den förvärrade situationen har Europeiska unionen beslutat att skjuta till ytterligare 10,5 miljoner euro, motsvarande cirka 120 miljoner kronor, i humanitärt bistånd. Det framgår av ett uttalande från EU-kommissionen. Stödet ska gå till livsmedel, rent vatten, sjukvård och psykosocialt stöd. En del av medlen kommer också att användas för att stärka lokala organisationer som arbetar på plats i de hårdast drabbade regionerna. Juntan har samtidigt infört hårda restriktioner för humanitära organisationer, vilket gör det svårt att nå fram med nödhjälp. Visum nekas, tillståndsprocesser fördröjs och många lokala hjälporganisationer har tvingats upphöra med sin verksamhet av rädsla för repressalier.

Behoven är enorma. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) är över 18 miljoner människor i Myanmar i akut behov av humanitärt stöd. Fler än tre miljoner människor beräknas vara internflyktingar, och antalet fortsätter att öka i takt med att juntans offensiver breder ut sig. EU:s nya bidrag kommer utöver tidigare anslag till landet, men organisationer på plats understryker att det internationella stödet långt ifrån täcker de faktiska behoven.

Ekonomiskt befinner sig Myanmar i en djup depression. Enligt Världsbanken har landets BNP krympt med uppskattningsvis 18 procent sedan kuppen för fyra år sedan. Utländska investeringar har uteblivit, valutan har fallit kraftigt och fattigdomen har ökat dramatiskt. Juntans kontroll över landets naturresurser, däribland gas- och mineraltillgångar, har dessutom lett till anklagelser om att dessa nyttjas för att finansiera krigsmaskineriet.

Regionalt har krisen fått stora konsekvenser. Grannländerna Thailand, Kina och Indien påverkas av ökade flyktingströmmar och handelsstörningar. Samarbetsorganisationen ASEAN, som länge försökt medla, har ännu inte lyckats enas om en effektiv strategi. Den så kallade fempunktskonsensus som antogs 2021 har inte genomförts, och juntan fortsätter att vägra dialog med oppositionen. Detta har lett till internationell kritik, men samtidigt har inga tvingande sanktioner från världssamfundets sida förmått bryta dödläget.

Oppositionen, samlad under NUG, uppmanar nu världssamfundet att agera kraftfullare. Man pekar på att juntans attacker mot skolor och sjukhus utgör krigsförbrytelser enligt internationell rätt. I ett uttalande kräver NUG att flyganfallen mot civila områden omedelbart upphör och att oberoende utredare ges tillträde till landet. Sammanfattningsvis står Myanmar inför en av sina värsta humanitära katastrofer på decennier. Kombinationen av en kompromisslös militärjunta, ett fragmenterat motstånd och naturkatastrofer skapar en dödlig cocktail som främst drabbar civilbefolkningen. EU:s beslut om 120 miljoner kronor är ett välkommet, men otillräckligt, bidrag. För att undvika en total kollaps krävs både ett långsiktigt politiskt engagemang och ett betydligt mer omfattande humanitärt bistånd från det internationella samfundet.