Datahallar kan återuppliva Sveriges vindkraftsindustri, enligt Green Power Swedens vd.

Investeringarna i ny vindkraft i Sverige har i praktiken stått stilla i nära två år. Under det andra kvartalet togs inte ett enda investeringsbeslut – varken för ny vindkraft eller för storskaliga solparker. Det visar nya siffror från branschorganisationen.

Nils Grunditz på branschorganisationen beskriver läget som en kombination av ett försämrat marknadsläge och politisk osäkerhet. Efterfrågan på ny elproduktion har inte tagit fart på det sätt som många förväntat sig, samtidigt som nya regerings- och stödmodeller ännu inte är på plats. Det gör att bolagen avvaktar med nya projekt.

Att investeringarna står stilla betyder inte att det för närvarande byggs helt utan vindkraft. De beslut som redan fattats innebär att fler vindkraftverk kommer att resas under de närmaste två åren. Därefter väntas kurvan vika ner kraftigt om inga nya investeringar tillkommer.

En faktor som kan bryta dödläget är etableringen av datacenter. De dyker nu upp på flera håll i Sverige och har ett stort, kontinuerligt elbehov. Enligt Grunditz är betalningsviljan hos datacenter betydligt högre än hos traditionell industri. Han säger också att flera medlemsföretag rapporterar att datacenter väntar i kö för att få nätanslutning.

Datacenter ensamma räcker dock troligen inte. Det politiska läget har samtidigt förändrats efter valet. De rödgröna partierna, som väntas försöka bilda regering, har av branschen uppfattats som betydligt mer positiva till förnybar energi än Tidöregeringen. Grunditz pekar på en tydlig ambition från dessa partier att satsa på förnybart. Han vill se teknikneutrala regler – om kärnkraften får stora statliga stöd måste även vind- och solkraft få del av dem.

Frågan om stöd är central. Vindkraftsbolagen anser att de statliga elnäten till havsbaserad vindkraft är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. De vill ha någon form av prisgaranti, på samma sätt som kärnkraften har fått löften om. Utan en sådan är det svårt att motivera investeringar i projekt vars intäkter är beroende av kraftigt varierande elpriser.

Problemet är tydligt när det blåser. Vindkraften producerar som mest under de timmar då elpriserna ofta är som lägst, vilket pressar intäkterna. Flera vindkraftsbolag redovisar förluster och kassaflödesproblem. Det har skapat en bild av en bransch i kris – men den bilden är för ensidig, menar Grunditz. Lönsamheten varierar stort beroende på lånevillkor och vilka elavtal bolagen har tecknat. ”Det är en grov förenkling att säga att vindkraft generellt går dåligt”, säger han.

Samtidigt medger han att situationen är betydligt tuffare i norra Sverige. Där är elöverskottet stort och priserna pressas hårt. Det är i södra Sverige, där elbehovet är större i förhållande till produktionen, som lönsamheten är bättre.

Den svenska elmarknaden står inför en omfattande omställning. Industrin elektrifieras, transportsektorn fasar ut fossila bränslen och nya elintensiva verksamheter som datacenter växer fram. Samtidigt ska gammal kärnkraft fasas ut och ersättas med ny produktion. Vindkraften har under ett decennium vuxit till att bli en av de viktigaste kraftkällorna i landet. Utan nya investeringar riskerar utbyggnaden att stanna av i ett skede där elbehovet väntas öka snabbt.

Det nya politiska läget och datacenterboomen kan ge förnyelsen en skjuts. Men branschen efterfrågar framför allt långsiktiga spelregler. Osäkerhet kring stöd, tillstånd och elprisutveckling är det som i dag hindrar nya investeringar. Om inte regler och stödsystem blir förutsägbara kan den svenska vindkraften hamna i en betydligt längre svacka än de två år som redan passerat.