Demokraterna leder insamlingen i viktiga mellanårsval trots Musks donationer till republikanerna

Demokraterna ligger i framkant i kampen om kampanjpengarna i flera av de viktigaste distrikten inför mellanårsvalet i USA. Detta trots att Tesla-vd:n Elon Musk, en av världens rikaste personer, har tillfört republikanska kandidater och politiska organisationer enorma summor. Enligt de senaste rapporterna från Federal Election Commission har demokratiska kandidater i flera omtvistade kongressdistrikt samlat in mer än sina republikanska motståndare. Uppgifterna, som även analyserats av den oberoende organisationen OpenSecrets, visar att demokraterna i flera fall har en bredare givarbas. Små bidrag från enskilda privatpersoner står för en allt större del av deras finansiering.

Elon Musk har under den pågående valrörelsen blivit en central figur i republikanska kampanjer. Genom sin politiska aktionskommitté America PAC har han kanaliserat tiotals miljoner dollar till kandidater i kongressval. Bidragen har bland annat gått till annonsköp, kampanjarbetare och gett stöd till kandidater som profilerat sig i frågor som invandring, statsskuld och offentliga utgifter. Hans politiska engagemang väcker uppmärksamhet, inte minst för att han tidigare framstått som betydligt mer politiskt obunden. Nu har han etablerat sig som en av de enskilt största givarna i den republikanska valmaskinen.

Pengar har fått ökad betydelse i årets val eftersom kontrollen över kongressen står på spel. Alla platser i representanthuset och en dryg tredjedel av senaten ska väljas. Historiskt brukar det parti som sitter i Vita huset förlora mark i mellanårsval, men opinionsmätningarna inför årets val visar ett ovanligt jämnt läge. Det gör att kampanjkassorna kan bli avgörande i de distrikt där valet väntas bli jämnast. Båda partierna har därför satsat hårt på att nå ut till väljare i vågmästarstater som Pennsylvania, Arizona, Nevada och Georgia. Där kan skillnaden mellan en välfylld kassa och en tom bankredogörelse bli direkt avgörande under de sista veckorna före valdagen.

Den amerikanska kampanjfinansieringen har genomgått en dramatisk förändring sedan Högsta domstolens beslut i målet Citizens United 2010. Beslutet öppnade för obegränsade bidrag till oberoende politiska kommittéer, så kallade super-PAC:er. Sedan dess har valen blivit allt dyrare, och en liten grupp mycket förmögna givare har fått ett växande inflytande över vilka kandidater som faktiskt kan nå ut till väljarna. Samtidigt har demokraterna byggt upp en effektiv maskin för digitala småbidrag, bland annat genom plattformen ActBlue. Det har gjort det möjligt för miljontals amerikaner att bidra med mindre summor och på så sätt minska beroendet av ett fåtal stora donatorer.

Musks pengar har dock inte översatts till ett generellt övertag för republikanerna, trots att de gjort stor skillnad i flera primärval. I ett antal republikanska distrikt hjälpte hans stöd kandidater som annars haft svårt att finansiera sina kampanjer. Men i de distrikt där valet väntas bli jämnast har demokraterna lyckats hålla sig kvar i ledningen när det gäller insamlat kapital. Det tyder på att gräsrotsengagemang och breda givarnätverk fortfarande kan väga tungt, även när en superrik motpart skjuter in stora belopp.

Enligt kampanjfinansieringsexperter kan den fulla effekten av Musks bidrag dessutom vara försenad. Delar av hans stöd har kanaliserats genom organisationer som planerar att sätta in resurser först under den absolut sista fasen av valrörelsen. Det innebär att flera demokratiska kandidater kan möta massiva republikanska annonskampanjer i oktober, trots att de just nu ligger före i insamlingsstatistiken. Traditionellt sett ökar utgifterna kraftigt under de sista veckorna, och det är inte ovanligt att valrörelser avgörs av vilket parti som lyckas dominera mediebilden just då.

Musks politiska engagemang har också uppmärksammats av finansmarknaden. Hans företag Tesla och SpaceX har omfattande avtal med den federala regeringen, och en allt tydligare partipolitisk profil kan i förlängningen skapa nya risker. Hittills har dock aktiemarknaden reagerat förhållandevis lugnt. Frågan tycks i första hand vara politisk, men den väcker bredare diskussioner om vilken roll superrika företagsledare ska spela i demokratin. I takt med att valet närmar sig lär både Musks bidrag och demokraternas insamlingsframgångar stå i centrum för debatten.