Kongo-Kinshasas regering uppger att den förre presidenten Joseph Kabila planerar en storskalig attack mot landet. Enligt regeringens talesperson ska Kabila ha ingått en allians med rebellgruppen M23, som strider i östra Kongo och som enligt FN-experter har stöd av grannlandet Rwanda. Rwanda förnekar dock all inblandning.
M23 bildades 2012 och har fått sitt namn efter det fredsavtal som slöts den 23 mars 2009. Gruppen är en av de mest välorganiserade väpnade rörelserna i de östra provinserna Nordkivu och Sydkivu, där dussintals olika grupper opererar. Under de senaste åren har M23 tagit kontroll över flera städer och byar, vilket har tvingat hundratusentals människor på flykt. FN har i flera rapporter pekat på att Rwanda stöttat rörelsen med både trupper och vapen, något Rwanda kallar grundlöst.
Joseph Kabila ledde Kongo-Kinshasa från 2001 till 2019, då han efterträddes av Félix Tshisekedi efter ett val som präglades av oegentligheter. Kabila har behållit ett betydande politiskt inflytande genom allierade i parlamentet och militären, men relationen till Tshisekedi har varit spänd ända sedan maktskiftet. Regeringens uttalande om en planerad attack är den allvarligaste anklagelsen hittills mot den förre presidenten.
Inga bevis har lagts fram offentligt, och det är oklart hur en allians mellan Kabila och M23 skulle fungera i praktiken. Analytiker påpekar att Kabila har begränsad kontroll över gerillan i östra Kongo, men att uttalandet ändå visar hur djup den politiska krisen i Kinshasa har blivit. Det kan också ses som ett sätt för Tshisekedis regering att avleda uppmärksamheten från det svåra säkerhetsläget och de ekonomiska problemen i landet.
För omvärlden är konflikten i östra Kongo inte bara en humanitär katastrof. Regionen är rik på mineraler som är centrala för den globala teknik- och energisektorn. Demokratiska republiken Kongo är världens största producent av kobolt, en avgörande råvara i batterier till elbilar och elektronik. Landet står för ungefär 70 procent av världens koboltproduktion. Därutöver finns stora fyndigheter av koppar, guld, tenn, tantal och volfram.
De flesta storskaliga gruvprojekten ligger i södra och centrala Kongo, långt från striderna i öster. Men de östra provinserna har omfattande förekomster av guld och coltan, en malm som används i mobiltelefoner och annan elektronik. M23 har vid flera tillfällen tagit kontroll över gruvområden och viktiga handelsvägar, vilket skapat oro för att mineraler från konfliktområden ska nå den internationella marknaden.
För gruvbolag och investerare innebär den senaste upptrappningen en förnyad osäkerhet. Säkerhetsläget i östra Kongo har länge varit ett hinder för utländska investeringar, och ett bredare krig skulle kunna störa leveranskedjor. Analytiker varnar för att priserna på vissa råvaror, särskilt tantal och guld, kan bli volatila om oroligheterna sprider sig. Samtidigt betonar branschföreträdare att de största koppar- och kobaltgruvorna ligger utanför konfliktområdena.
Relationen mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda har försämrats dramatiskt under de senaste åren. Kinshasa anklagar Rwanda för att vilja kontrollera mineralrikedomarna i östra Kongo, medan Rwanda hävdar att kongolesiska väpnade grupper hotar dess gränser. Regionala medlingsförsök, bland annat genom Afrikanska unionen och Östafrikanska gemenskapen, har hittills inte lett till någon varaktig lösning.
För Joseph Kabila är läget känsligt. Om regeringen lyckas knyta honom till M23 kan han förlora både politiskt kapital och rörelsefrihet. Kabila har ännu inte kommenterat anklagelserna, men hans allierade avfärdar dem som en del av en politisk kampanj mot oppositionen.
Vad som händer härnäst är oklart. Men en sak är säker: östra Kongo fortsätter att vara en av världens farligaste och mest mineralrika regioner. Det som börjar som en politisk konflikt i Kinshasa kan snabbt få konsekvenser långt bortom landets gränser.