Dödläget i Polens författningsdomstol kvarstår – EU uppmanar presidenten att godkänna domare.

Protesterna utanför Polens författningsdomstol fortsatte under lördagen, då hundratals demonstranter samlats i centrala Warszawa för att kräva ett slut på den utdragna konflikten kring domstolens sammansättning. President Karol Nawrockis krismöte under helgen tycks ännu inte ha lett till någon lösning, och EU-kommissionen manar nu presidenten att ge sitt godkännande till de domare som parlamentet nominerat.

Bakgrunden är den djupa institutionella kris som följt på de omstridda domstolsreformer som genomfördes under Lag och rättvisas (PiS) styre. Författningsdomstolen har sedan dess setts som en av de mest politiserade institutionerna i Polen, med domare utsedda av den tidigare regeringen som fortfarande sitter på sina poster. Den nuvarande tvisten rör utnämningen av nya domare – en process som kräver både parlamentets nominering och presidentens underskrift.

Enligt polska medier har sejmen skickat fram ett antal kandidater som bedöms ha brett juridiskt stöd, men Nawrocki har hittills avvaktat. Presidenten ska vid krismötet ha uttryckt farhågor om att den snabba processen riskerar att undergräva domstolens legitimitet ytterligare. Bedömare tolkar dock hans hållning som ett sätt att vinna tid och undvika att ta ställning i en fråga som splittrar både politiken och väljarkåren.

EU-kommissionen har under hösten upprepat sina krav på att Polen ska återställa rättsstatens principer. Medlen från unionens återhämtningsfond – motsvarande nära 60 miljarder euro – är fortfarande delvis frysta i väntan på konkreta framsteg. Att dödläget i författningsdomstolen nu drar ut på tiden riskerar att ytterligare försena utbetalningarna, något som skulle få direkta konsekvenser för polska infrastrukturprojekt, energisatsningar och grön omställning.

Demonstrationerna i Warszawa har vuxit i styrka de senaste veckorna. Det som började som en samling juridiska experter och akademiker har utvecklats till en bredare proteströrelse med deltagande från civilsamhället, fackföreningar och studentorganisationer. Många ser frågan som ett lakmustest för den nya regeringens vilja att bryta med arvet efter PiS-epokens juridiska interventioner.

Författningsdomstolens roll är central i Polens politiska system. Domstolen har till uppgift att granska lagars förenlighet med konstitutionen, och dess sammansättning får direkt påverkan på lagstiftningens legitimitet. En domstol som uppfattas som politiskt styrd riskerar att urholka förtroendet för hela rättssystemet – något som även påverkar företagsklimatet och utländska investeringar.

Polens regering under Donald Tusk, som tillträdde efter valet 2023, har gjort återställandet av rättsstaten till en prioriterad fråga. Men vägen har varit kantad av svårigheter. Den nya majoriteten har haft svårt att enas internt, och presidentämbetet – som under lång tid innehafts av PiS-vänliga företrädare – har utgjort ett hinder för flera reformförslag.

Nawrocki, som kom till presidentposten med stöd av PiS-kretsar, befinner sig i ett svårt politiskt läge. Å ena sidan pressas han av EU och inhemska juridiska instanser att godkänna parlamentets nomineringar. Å andra sidan riskerar han att förlora stödet från sina politiska allierade om han ger vika för trycket.

Experter menar att frågan kan komma att avgöras inom de närmaste veckorna. Om presidenten fortsätter att blockera utnämningarna kan EU-kommissionen välja att skärpa tonen ytterligare, exempelvis genom att aktivera nya steg i överträdelseförfarandet mot Polen. Det skulle i så fall bli den tredje stora rättsstatskonflikten mellan Bryssel och Warszawa under det senaste decenniet.

Samtidigt varnar flera polska bedömare för att en alltför hård press från EU:s sida kan spela Nawrocki i händerna, eftersom den ger honom möjlighet att framstå som en försvarare av polsk suveränitet. Det politiska spelet kring domstolen är därmed långt ifrån avgjort, och helgens protester tyder på att frågan engagerar betydligt bredare lager av befolkningen än vad många räknat med.

För vanliga polska medborgare handlar konflikten dock inte bara om juridik. I takt med att kostnadsläget och bostadspriserna i Polen stigit, har många börjat se en koppling mellan det politiska dödläget och uteblivna EU-medel. Utan pengarna från Bryssel riskerar flera planerade satsningar på järnvägar, sjukvård och förnybar energi att skjutas på framtiden.

Hittills har Nawrockis ämbete inte presenterat någon tidsplan för hur frågan ska lösas. Presidentens närmaste medarbetare uppger att samtal pågår och att man tar frågan på största allvar. Men med protester på gatan, ett växande EU-missnöje och en författningsdomstol vars framtid är oviss, står Polen inför ännu en institutionell prövning som kan komma att definiera landet under åren framöver.