Utrikesministern: Iran har inga planer på nya samtal med USA.

Trots växande farhågor om att den militära konflikten mellan Iran och USA kan återupptas finns det inga planer på nya samtal mellan länderna. Det uppger Irans utrikesminister Abbas Araghchi. Beskedet kommer i ett läge där omvärlden hoppats på en diplomatisk nedtrappning, men där motsättningarna under de senaste veckorna återigen har skärpts.

Araghchi slog fast att Teheran inte ser några förutsättningar för förhandlingar med Washington just nu. Han gav inga detaljer om vad som skulle krävas för att återupprätta en dialog. Uttalandet tolkas som ett tecken på att Iran vill hålla fast vid sin linje samtidigt som trycket från omvärlden ökar.

Relationen mellan Iran och USA har länge varit präglad av ömsesidig misstro. Den nuvarande konfliktlinjen skapades på allvar 2018, när USA ensidigt lämnade kärnenergiavtalet och återinförde sanktioner mot Irans ekonomi. Iran svarade med att gradvis bryta mot avtalets begränsningar. Enligt Internationella atomenergiorganet IAEA har landet därefter anrikat uran till en nivå nära 60 procent, vilket ligger långt över vad det tidigare åtagit sig. Diplomatiska initiativ, bland annat genom Oman och Qatar, har inte räckt för att nå ett nytt avtal.

De ekonomiska piskorna har varit en central del av konflikten. USA:s sanktioner har slagit hårt mot Irans oljeexport och banksektor, och landet har tvingats sälja sin råolja till rabatterade priser, inte minst till Kina. Inflationen i Iran har varit hög under lång tid. Samtidigt är Irans regering under press från en befolkning som protesterat mot ekonomin. Det gör att Teheran å ena sidan har incitament att söka lättnader, men å andra sidan inte vill hamna i en position där man uppfattas ge efter för USA:s krav.

Den senaste tidens oroligheter har inte bara handlat om kärnprogrammet. Iran har under flera år byggt upp allierade grupper i regionen, bland annat Huthirörelsen i Jemen och Hizbollah i Libanon. USA har samtidigt genomfört militära operationer mot mål som man kopplar till Iran. Denna väv av konflikter gör att en ny öppen strid mellan Teheran och Washington snabbt skulle kunna få följder för hela Mellanöstern.

Marknaderna har under hela krisen följt varje svängning i konflikten. Det främsta skälet är Hormuzsundet, den smala farleden mellan Oman och Iran där omkring en femtedel av världens oljeförbrukning passerar. Sundet har länge betraktats som en flaskhals för global energiförsörjning. Om sundet stängdes eller trafiken stördes skulle oljepriset sannolikt stiga kraftigt. Iran har i perioder hotat att blockera farleden, och redan mindre incidenter har tidigare fått priserna att reagera.

Förra årets attacker mot handelsfartyg i Röda havet och Persiska viken har redan lett till att flera rederier undviker de mest riskfyllda farvattnen. Försäkringspremierna för fartygstrafik i regionen har stigit, och beslut om att omdirigera fartyg har blivit vardag. Det innebär längre resvägar, högre bränslekostnader och längre leveranstider för olika råvaror. För bolag inom sjöfart och energisektor innebär det ökade kostnader, medan försvarsindustrin i stället ser en ökad efterfrågan till följd av oron.

Utsikterna för samtal har varit en viktig faktor för investerare. Varje tecken på diplomatiska framsteg har tidigare fått oljepriset att falla, medan de senaste uttalandena nu kan få motsatt effekt. Guldpriset har hållit sig på höga nivåer, och många investerare tycks välja säkra tillgångar framför riskfyllda positioner i väntan på en fortsättning. Analytiker menar att en långdragen konflikt skulle kunna hålla priserna uppe och öka de ekonomiska riskerna i hela världen.

Spänningen påverkar även andra länder i regionen. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har egna intressen i att undvika en storskalig konflikt och har samtidigt växlat upp sina ekonomiska satsningar för att minska beroendet av olja. Båda länderna har också byggt närmare band med Kina och Ryssland, vilket gör ett eventuellt krig mellan Iran och USA till en global maktfråga.

Araghchis besked innebär att en utdragen konflikt fortsatt ligger nära till hands. Utan en fungerande kanal mellan Teheran och Washington ökar risken för missbedömningar och oavsiktlig eskalering. För omvärlden, inte minst för energimarknaderna, innebär det fortsatt osäkerhet – med möjliga konsekvenser för både priser och global handel.