Domare avvisar 9/11-misstänkte Khalid Sheikh Mohammeds FBI-bekännelser i rättegång

En man som åtalats för sin inblandning i terrorattackerna den 11 september 2001 ska ställas inför rätta i en amerikansk domstol i juni 2028. Däremot kommer hans erkännanden inte att användas som bevis. Det har inte kunnat styrkas att de lämnades frivilligt, enligt dokument som tidningen har tagit del av och som advokater bekräftat.

Mannen är en av flera intagna i Guantánamo som under lång tid väntat på en rättslig prövning. Den utdragna processen har präglats av frågan om den tortyr han utsattes för i CIA:s förvar har påverkat bevisningen. Försvaret har hävdat att de hårda förhörsmetoderna ledde till att han bröts ner och att uppgifter han senare lämnade därför inte är tillförlitliga. Åklagare har också tidigare valt att utesluta vissa uttalanden, enligt uppgifterna.

De brott som målet rör hör till de allvarligaste i modern tid. Den 11 september 2001 kapade terrorister från al-Qaida fyra passagerarplan. Två av planen flögs in i World Trade Center i New York, ett tredje träffade Pentagon utanför Washington D.C. Det fjärde planet störtade på ett fält i Pennsylvania sedan passagerare försökt ta tillbaka kontrollen. Nära 3 000 människor dödades. World Trade Center var en symbol för den globala finansmarknaden, medan Pentagon är USA:s försvarshögkvarter. Att just dessa mål valdes visade att attackerna riktade sig mot både ekonomisk och militär makt.

Rättsprocessen mot männen som pekades ut efter attackerna har förts inom det militärkommissionssystem som USA skapade efter 2001. Flera av de misstänkta hölls först i hemliga CIA-fängelser innan de fördes till Guantánamo Bay på Kuba. De åtalade har genom åren ställts inför anklagelser om bland annat mord, flygkapning och terrorism. Processen har gång på gång skjutits upp på grund av tvister om bevisning, psykisk hälsa och rätten till en rättvis rättegång. Jurister och människorättsorganisationer har riktat skarp kritik mot att militärkommissionerna inte ger samma rättssäkerhet som en vanlig federal domstol.

CIA:s förhörsprogram efter attackerna har varit mycket omdiskuterat. En utredning i USA:s senat visade att fångar utsatts för bland annat vattentortyr och andra förbjudna metoder. De uppgifterna har gjort det svårt för åklagare att använda erkännanden från fångar som först förhördes av CIA. Beslutet att inte låta den åtalade mannens erkännanden ingå i målet är därför en följd av ett system som präglats av bristande rättssäkerhet. Samtidigt innebär det att åklagarna kan behöva lägga fram en mer omfattande bevisning med annat material, till exempel resdokument och betalningsuppgifter.

För de anhöriga till offren har väntan varit svår. Många har krävt en öppen process med tydliga svar, samtidigt som vissa har ifrågasatt om Guantánamorättegångarna någonsin kan skapa rättvisa. Den kommande rättegången 2028 blir därmed inte bara en juridisk händelse, utan också ett prov på hur USA hanterar arvet efter 11 september. Den kommer att äga rum i en tid när frågor om terrorism, nationell säkerhet och mänskliga rättigheter fortfarande är starkt närvarande i den politiska debatten.

Med erkännandena borta från målet har försvaret stärkts i sin uppfattning att uppgifter som framkommit under CIA:s förhör aldrig borde ha legat till grund för åtalet. Rätten har i praktiken markerat att de mest omstridda delarna av det så kallade kriget mot terrorismen inte håller måttet i en rättsstat. Kvar står ett rättsfall som ska avgöra skuldfrågan för en av de allvarligaste terrorattackerna i världshistorien – men där den rättsliga vägen framåt fortfarande är lång.