Domare avvisar Trumps stämning på 10 miljarder dollar mot The Wall Street Journal igen – denna gång slutgiltigt.

En federal domare i Florida har för andra gången i år avvisat Donald Trumps stämningsmål mot The Wall Street Journal. Beslutet är ett nytt juridiskt bakslag för expresidenten, som har stämt tidningen för publiceringar som han anser vara förtalande. Domstolen har inte gått in på sakfrågan, utan valt att avfärda processen i ett tidigt skede.

Stämningen lämnades in tidigare i år. Den första versionen avvisades med hänvisning till att den inte uppfyllde de formella krav som ställs på en stämningsansökan. Trumps advokater fick då möjlighet att formulera om sitt krav. Den reviderade versionen har nu mött samma öde. Att ett mål avvisas två gånger under ett och samma år är ovanligt och brukar tyda på att domstolen inte ser någon hållbar rättslig grund för fortsatt prövning.

The Wall Street Journal är en av världens mest inflytelserika ekonomiska dagstidningar och ägs av mediekoncernen News Corp, som också inkluderar finansinformationstjänsten Dow Jones. Tidningen följs nära av investerare, beslutsfattare och företagsledare världen över. Att en f.d. president stämmer ett sådant mediehus väcker därför frågor som sträcker sig långt utanför det enskilda fallet, särskilt när det handlar om gränserna för politisk rapportering och åsiktsbildning.

Domstolen har inte tagit ställning till om de aktuella publiceringarna är sanna eller korrekta. Beslutet handlar i stället om att stämningsansökan inte håller måttet enligt amerikanska förtalsregler. I USA ligger grunden för dessa bedömningar i Högsta domstolens princip från målet New York Times mot Sullivan. En offentlig person måste visa att mediet publicerade en osanning med så kallad “actual malice”, det vill säga att redaktionen kände till att uppgiften var fel eller visade grov likgiltighet inför sanningen. Det är en mycket hög tröskel, och få mål av detta slag överlever de första juridiska testerna.

Donald Trump har under åren väckt flera liknande stämningar mot medier, bland annat mot CNN och The New York Times. De flesta fallen har avvisats eller dragits tillbaka. Den här processen mot The Wall Street Journal följer samma mönster. Juridisk sakkunskap har länge pekat på att sådana stämningar sällan vinner framgång, men att de ändå kan skapa stora kostnader och ett långvarigt tryck mediehusen måste hantera.

Fenomenet brukar internationellt kallas för SLAPP, strategiska stämningar mot personer eller organisationer som deltar i offentlig debatt. Syftet är ofta inte att vinna målet, utan att uppnå en avkylande effekt. Flera delstater i USA har infört särskilda lagar för att skydda yttrandefriheten mot sådana processer, men tillämpningen varierar mellan olika domstolar. Det här fallet visar att domstolarna även utan specifik SLAPP-lagstiftning kan vara snabba med att avfärda grunder som uppfattas som politiskt motiverade snarare än juridiskt hållbara.

Att målet hamnade i Florida är inte oväntat. Trump är bosatt i Palm Beach och har flera gånger valt att väcka talan i de federala domstolar som täcker södra delen av delstaten. Det geografiska sammanhanget har dock inte hjälpt honom i det här ärendet. Domstolen har i stället upprätthållit sedvanlig praxis när det gäller förtalsmål mot etablerade nyhetsorganisationer.

För News Corp innebär beslutet att en juridisk osäkerhet minskar. Även om mediekoncernen länge har varit van vid rättsliga tvister inom sina olika verksamheter, drar stämningar mot journalistik tid och uppmärksamhet från den faktiska redaktionella verksamheten. Att ett mål avvisas i första ledet reducerar risken för ett utdraget förfarande med kostnader och interna utredningar. Börsmässigt är nyheten begränsad, men den är viktig för hur mediebolag värderar juridiska hot i en tid då den politiska debatten blir allt hårdare.

Det återstår att se om Trump och hans advokater kommer att överklaga beslutet. Efter två avvisningar i samma process skulle ett fortsatt överklagande kräva att en högre instans blir villig att pröva principiella frågor i målet. Utgången hittills ger dock en tydlig bild av vilken väg domstolarna väljer när politiska krav och rättsliga normer kolliderar. För The Wall Street Journals del är beslutet ytterligare en bekräftelse på att skyddet för publicistisk verksamhet fortfarande väger tungt i amerikanska domstolar, även när det gäller mål som väckts av en f.d. president.