Uppgifter om tvång tillbakavisas: Justitieministern svarar på Uppdrag gransknings rapportering

Svenska myndigheter anklagas för att ha pressat en utländsk medborgare att lämna landet och delta i striderna i Ukraina. Viktor Gaziev, som av svenska myndigheter klassats som säkerhetshot och radikal islamist, hävdar i SVT:s Uppdrag granskning att Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) aktivt hjälpt honom att lämna Sverige för att strida i Ukraina.

Gaziev, som inte kunde utvisas från Sverige på grund av risk för förföljelse i sitt hemland, berättar i programmet att han nu arbetar som drönarexpert i den pågående konflikten i Ukraina. Enligt hans egen utsago ska detta ha skett efter påtryckningar från svenska säkerhetstjänster.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillbakavisar dock bestämt dessa påståenden. I ett uttalande betonar han att Säkerhetspolisen visserligen har ett centralt uppdrag att skydda svenska medborgare och demokratin mot allvarliga säkerhetshot, men att de arbetsmetoder som beskrivs i reportaget inte är förenliga med myndighetens uppdrag.

”Om det finns personer som frivilligt lämnar Sverige så är det något som Säpo understödjer. Men som de har redogjort för är hot, eller tvång, inte något som är förenligt med de lagar och regler som gäller för den här verksamheten,” säger Strömmer.

Fallet väcker frågor om säkerhetsmyndigheternas arbetssätt och gränsdragningen mellan nationell säkerhet och respekt för rättsstatens principer. Sverige har under senare år brottats med en komplex situation där personer som bedöms utgöra säkerhetshot inte alltid kan utvisas på grund av internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

På frågan om det ökar eller minskar hotet mot Sverige att en person som bedömts som säkerhetshot nu är drönarspecialist i Ukraina, undviker Strömmer att kommentera det specifika fallet.

”Jag kan som sagt inte värdera uppgifterna gällande enskilda fall. Jag kan allmänt sett säga att Sverige har ett allvarligt säkerhetshot. En viktig del i arbetet med att reducera det hotet är Säkerhetspolisens arbete i att kontrollera dem som utgör ett möjligt terrorhot mot Sverige. Det sker med en rad olika verktyg, men alla förstås inom ramen för de lagar och regler som gäller i vår demokratiska rättsstat,” fortsätter justitieministern.

Gaziavs påståenden framstår som särskilt känsliga i ljuset av Sveriges pågående Natointräde och det förändrade säkerhetsläget i Europa. Frågor om underrättelsetjänsternas befogenheter och internationella samarbete har fått ökad uppmärksamhet sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Säkerhetsexperter pekar på att fallen där personer som bedöms utgöra säkerhetshot, men inte kan utvisas av humanitära skäl, ställer svenska myndigheter inför svåra avvägningar. Säkerhetspolisen har under senare år varnat för ett ökat hot från våldsbejakande extremism och påtalat behovet av utökade befogenheter.

Programmet från Uppdrag granskning har väckt debatt om transparensen kring svenska säkerhetstjänsters arbetsmetoder. Kritiker menar att det finns ett demokratiskt underskott i granskningen av dessa verksamheter, medan andra betonar behovet av att säkerhetstjänsterna kan arbeta utan alltför stor insyn.

Säkerhetspolisen har i officiella uttalanden framhållit att de arbetar uteslutande inom ramen för svensk lag och med respekt för mänskliga rättigheter. Myndigheten avböjer vanligtvis att kommentera enskilda fall med hänvisning till sekretess.

Uppdrag gransknings reportage om Viktor Gaziev kommer sannolikt att fortsätta vara föremål för diskussion i en tid då säkerhetspolitiska frågor står högt på den politiska dagordningen.