När Gianni Infantino tog över som president för Internationella fotbollsförbundet (FIFA) från den korruptionsanklagade Sepp Blatter år 2016, lovade han i sitt installationstal att inleda en ny era. Men även under Infantinos ledarskap har mycket kretsat kring pengar, begränsad transparens och maktkoncentration.

Den 56-årige schweizaren, som också har italienskt och libanesiskt medborgarskap, har lett organisationen genom en period präglad av återkommande kontroverser. Trots att han utlovade förnyelse har hans tid som president kommit att ifrågasättas från flera håll, särskilt från europeiska fotbollsförbund.

Ett av de mer iögonfallande ögonblicken i Infantinos presidentskap var när han 2019 mottog den ryska Vänskapsorden av president Vladimir Putin vid en ceremoni i Kreml. I samband med utmärkelsen hyllade FIFA-presidenten organiseringen av fotbolls-VM 2018 i Ryssland, som han kallade ”det bästa VM någonsin”. Denna uppskattning av den ryska regimen har i efterhand väckt många frågor.

Fotbolls-VM i Qatar 2022 blev en vändpunkt i debatten om mänskliga rättigheter inom internationell fotboll. Turneringen fick hård kritik på grund av bristande arbetsrättigheter och anklagelser om moderna slaveriliknande förhållanden för gästarbetare. Infantino slog tillbaka mot kritiken och kallade den för ”hyckleri” och ”rasism”.

I ett tal som snabbt blev ökänt försökte han bemöta diskriminering genom att säga att han kände sig som ”en katarer, en arab, en afrikan, en homosexuell, en funktionshindrad person och en gästarbetare”. Uttalandet möttes av omfattande kritik och många upplevde det som förminskande av verkliga diskrimineringserfarenheter.

Beslutet att tilldela fotbolls-VM 2034 till Saudiarabien, ett land där mänskliga rättigheter ofta diskuteras kritiskt, har ytterligare väckt frågetecken. Det är ingen hemlighet att FIFA och Saudiarabien har utvecklat en nära relation under Infantinos ledarskap. Själva beslutsprocessen har också ifrågasatts kraftigt.

När det bestämdes att slutspelet 2030 skulle hållas på tre kontinenter – Afrika, Europa och Sydamerika – innebar det att värdlandet 2034 måste ligga i Asien eller Oceanien. Detta begränsade effektivt konkurrensen, och Saudiarabien stod utan motkandidat när beslutet klubbades igenom.

I ett försök att vinna politiska poäng skapade Infantino ett fredspris, FIFA Peace Prize, som han delade ut till den amerikanske presidenten Donald Trump, som tidigare hade uttryckt besvikelse över att inte ha mottagit Nobels fredspris. Priset kritiserades omedelbart eftersom det inte verkade ha förankrats inom FIFA:s organisation eller ha någon etablerad process bakom sig.

Det senaste draget som väckt internationellt uppseende var Infantinos förslag att sälja delar av VM-rättigheterna genom ett separat bolag till kommersiella aktörer. Förslaget utlöste en storm av protester världen över. Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) svarade med ett hot om att bojkotta framtida VM-turneringar, ett hot som också fick stöd från andra kontinenter. Den kraftiga kritiken ledde slutligen till att FIFA skrotade förslaget.

Trots den omfattande kritiken, särskilt från europeiskt håll, står Infantino fortfarande stark inför nästa presidentval som ska hållas den 18 mars 2027. De flesta bedömare räknar med att han kommer att återväljas för ytterligare fyra år, främst eftersom han har gjort FIFA finansiellt starkare, något som mindre fotbollsnationer har uppskattat.

Men motståndet växer. Ordföranden för Danmarks fotbollsförbund, Jesper Møller, är en av dem som har varit öppet kritisk mot Infantinos senaste drag kring försäljningen av VM-rättigheter. ”Jag håller fullständigt med om att förtroendet för FIFA-presidenten har försvunnit. Därför kan jag inte stödja honom, precis som vi inte gjorde 2023”, skrev Møller i ett uttalande.

Infantino, som är utbildad jurist och bor i Zug men växte upp i Brig, båda i Schweiz, började sin karriär inom fotbollsadministration när han gick med i UEFA år 2000. Han var generalsekreterare för organisationen från 2009 till 2016, då han valdes till FIFA-president. Han är gift och har fyra barn.

Frågan är nu om FIFA:s medlemsländer kommer att fortsätta stödja Infantinos ledarskap trots de återkommande kontroverserna, eller om motståndet kommer att växa tillräckligt starkt för att utmana hans position när valet närmar sig 2027.