Henrik Landerholm anlände till säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt klädd i mörkblå kostym, ljus slips och med en brun läderportfölj i handen. Drygt ett år efter att Attunda tingsrätt friade honom skulle han återigen försvara sig mot anklagelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift. Nu var det Svea hovrätt som skulle pröva målet, och förhandlingarna hölls av praktiska skäl i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.
På frågan hur det kändes att återigen vara i domstol svarade han kort:
– Det är ett privilegium att få sin sak prövad.
Bakgrunden är de sekretessbelagda handlingar som Landerholm lämnade kvar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm i mars 2023. Handlingarna låg i ett olåst värdeskåp på hotellrummet och hittades efter hans avresa av en städerska.
I fjol konstaterade Attunda tingsrätt att uppgifterna hade röjts och att de var av sådan hemlig natur som krävs för straffansvar. Men på den avgörande punkten fick åklagarna inte gehör. Tingsrätten ansåg att Landerholm hade varit oaktsam, men inte grovt oaktsam. Det är en viktig åtskillnad, eftersom vårdslöshet med hemlig uppgift bara är straffbar om oaktsamheten är grov.
Den frågan stod i centrum när hovrätten på torsdagen inledde sin prövning av målet. Åklagarsidan argumenterade för att Landerholms agerande måste bedömas som en helhet. Dels handlar det om hur de hemliga handlingarna förvarades på kursgården, dels om vad han gjorde sedan han upptäckte att de var borta. Åklagarna pekade också på Landerholms ställning som nationell säkerhetsrådgivare. Enligt deras uppfattning har han åsidosatt de säkerhetsföreskrifter som gäller inom Regeringskansliet, och omständigheterna sammantagna gör att han ska anses ha varit grovt oaktsam.
– Det är grovt oaktsamt att inte hantera handlingar i enlighet med Regeringskansliets föreskrifter, sade Per Lindqvist, chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Försvaret menade i stället att tingsrättens friande dom ska stå fast. Försvarsadvokat Johan Eriksson ifrågasatte bland annat om handlingarna över huvud taget innehöll uppgifter av hemlig natur. Han framhöll att Landerholm levde under extremt stressfulla förhållanden och att hans klient varken då eller nu anser att dokumenten innehöll uppgifter som, om de uppenbarades för främmande makt, kunde skada Sveriges säkerhet.
– Det bör påpekas att Landerholm levde under extremt stressfulla förhållanden, sade Johan Eriksson.
Delar av torsdagens förhandling hölls bakom stängda dörrar bland annat på grund av försvarssekretess. Enligt DN:s uppgifter rörde minst ett av de kvarglömda dokumenten Sveriges strategi gentemot Turkiet under Natoprocessen, liksom ett hemligt möte mellan Landerholm och USA:s dåvarande president Joe Bidens säkerhetsrådgivare. Det handlar alltså om handlingar från ett av de mest känsliga skedena i svensk säkerhetspolitik under senare år. Turkiet tillhörde de länder som länge avvaktade med att ratificera Sveriges Natoansökan, och de diplomatiska kontakterna på högsta nivå var centrala för att få processen i mål.
Brottsrubriceringen vårdslöshet med hemlig uppgift är mycket ovanlig. Den har prövats i domstol endast ett fåtal gånger. Till skillnad från spioneri kräver den ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda. Det räcker att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.
Sedan tidigare finns en uppmärksammad referenspunkt. År 2017 fick en tidigare generaldirektör för Transportstyrelsen ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift, sedan myndigheten outsourcat it-drift till personal som inte genomgått säkerhetsprövning. Det fallet väckte bred debatt om informationssäkerheten i statlig verksamhet och är fortfarande det mest kända exemplet på hur brottet tillämpas i Sverige.
I Landerholms fall har Säkerhetspolisen utrett misstankarna, medan åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har lett förundersökningen. Förhandlingarna i Svea hovrätt väntas pågå i tre dagar och avslutas på måndag nästa vecka. Då återstår att se om hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten, eller om Landerholm anses ha varit grovt oaktsam.
