Eisenkot säger att han ska försöka bilda en regering efter Israels val

Den tidigare israeliska arméchefen Gadi Eisenkot uppger att han kommer att försöka bilda en ny regering efter att nästa val i Israel har hållits. Eisenkot, som i dag är ledamot av Knesset för partiet Nationell enhet, har därmed signalerat att han vill ta en mer framträdande politisk roll i en tid då landet präglas av politisk osäkerhet, krig och djupa förtroendeklyftor.

Eisenkot är en av Israels mest erfarna säkerhetspolitiska profiler. Han tjänstgjorde som stabschef för Israels försvarsmakt mellan 2015 och 2019, efter en lång militär karriär som bland annat inkluderade ledande roller i Libanonkriget och operationer på Västbanken och i Gazaremsan. Hans uttalande kommer mot bakgrund av ett politiskt landskap där ingen enskild partiledare på egen hand kan säkra en majoritet i det israeliska parlamentet. Efter valet väntas presidenten ge en av partiledarna i uppdrag att bilda regering, en process som i Israel ofta kräver komplicerade koalitionsförhandlingar mellan flera partier.

Eisenkot har sedan han gick in i politiken varit tydlig med att han vill se en bredare nationell samling. Han anslöt sig till Benny Gantz och Nationell enhet inför valet 2022, med ett löfte om att prioritera säkerhet, ansvarstagande och samhällsgemenskap. Under det senaste året har han dock framträtt allt mer självständigt, särskilt i frågor som rör krigföringen i Gaza och regeringens hantering av den allvarligaste säkerhetskrisen i landets historia. Han har vid flera tillfällen kritiserat premiärminister Benjamin Netanyahus krisledning och har, tillsammans med Gantz, krävt en statlig utredning av händelserna den 7 oktober.

Det politiska läget i Israel är fortsatt spänt. Benjamin Netanyahus koalition, som anses vara den mest högerinriktade regering Israel har haft, har under lång tid varit pressad av både interna motsättningar och omfattande protester. Frågan om de israeliska gisslan som hålls kvar i Gaza har blivit en nationell samlingspunkt, och många anser att regeringen inte gjort tillräckligt för att få hem dem. Samtidigt pågår en intensiv debatt om huruvida den sittande regeringen kan fortsätta styra efter det förtroendefall som följde på attacken i oktober.

Eisenkots uttalande kan ses som ett försök att positionera sig som ett alternativ till både Netanyahu och de mindre partierna på den politiska ytterkanten. Hans styrka ligger främst i det förtroende han åtnjuter inom säkerhetsetablissemanget och bland väljare som prioriterar försvarspolitik. Han har också upprepade gånger betonat vikten av att återuppbygga relationerna med USA och andra internationella partner, något som många bedömare menar har försämrats under den nuvarande regeringen.

En viktig fråga är vilket samarbete Eisenkot kan räkna med från Benny Gantz, som hittills varit Nationell enhets naturliga ledare. Gantz och Eisenkot har i många frågor stått sida vid sida, men en öppen maktkamp mellan de två skulle kunna splittra partiet och försvåra ett regeringsalternativ. Samtidigt visar opinionsmätningar att många israeliska väljare efterfrågar en ny politik med tydligare fokus på nationell samling, säkerhet och ansvarsutkrävande.

Det israeliska valsystemet är känt för sin fragmentering, och de senaste årens politiska kriser har präglats av upprepade nyval. Sedan 2019 har Israel hållit fem val, och inget av dem har lett till en långsiktigt stabil regering. Eisenkots uttalande kommer därför inte som en överraskning för politiska bedömare, men det markerar ändå en förändring i tonen: han presenterar sig nu uttryckligen som en framtida regeringsbildare, inte enbart som en kandidat till en ministerpost.

Internationellt har Israel en nyckelroll i Mellanöstern, och utfallet av ett israeliskt val får konsekvenser långt utanför landets gränser. Relationerna med USA, siktet mot Irans inflytande i regionen och frågan om en framtida palestinsk stat är alla frågor där en ny israelisk regering skulle behöva ta ställning. Även Saudiarabien och andra Gulfstater följer utvecklingen noga, särskilt efter de normaliseringssamtal som pågick före kriget.

Ännu är inget datum satt för nästa val, men Eisenkots utspel bidrar till att sätta fart på en politisk debatt som under månader präglats av krisberedskap och militär logik. Frågan är om han kan översätta sitt säkerhetspolitiska kapital till en bred politisk rörelse. I ett land där förtroendet för de traditionella partierna är lågt och där stora delar av väljarkåren kräver förändring, kan en tidigare arméchef med tydliga budskap om nationell enhet och ansvar bli en viktig aktör i nästa regeringsbildning.

Eisenkot har ännu inte presenterat något detaljerat politiskt program. Men hans uttalande visar att han är beredd att ta det politiska ansvar som krävs för att leda en ny koalition. Huruvida han lyckas beror inte bara på valresultatet, utan också på vilka allianser han kan bygga i ett splittrat parlament. Det som står klart är att han nu formellt kliver fram som en av huvudkandidaterna till att efterträda Netanyahu.