EU förlänger förbud mot olje- och gasborrning i Arktis, trots protester från Norge

EU-kommissionen kommer att behålla sitt moratorium mot ny olje- och gasutvinning i Arktis. Det bekräftar en talesperson för kommissionen i ett uttalande till norska NRK och nyhetsbyrån AFP. Beskedet kommer inför att EU presenterar sin nya arktiska strategi i oktober, där moratoriet ska skrivas in.

Enligt talespersonen är linjen oförändrad. Riktlinjerna syftar till att hantera klimatförändringar och miljöförstöring samt att stödja hållbar ekonomisk utveckling. Uttalandet har dock mötts av skarp kritik från Norge, som inte är medlem i EU men som genom EES-avtalet är nära kopplat till unionens inre marknad.

– Norge bestämmer över norska resurser, inte EU, skrev Norges olje- och energiminister Terje Aasland i en kommentar till nyhetsbyrån NTB.

Bakgrunden är en långvarig spänning mellan EU:s klimatambitioner och Norges roll som en av Europas viktigaste energileverantörer. Norge är EU:s största leverantör av fossilgas och en av de största oljeleverantörerna, tillsammans med USA och Kazakstan. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och EU:s beslut att fasa ut rysk gas har Norges betydelse ökat ytterligare. Gasen från norska fält levereras via rörledningar direkt till Europa, vilket gör den mindre sårbar för störningar i sjötransporter.

Arktis har samtidigt blivit allt viktigare i takt med att isen smälter. Området beräknas innehålla stora outnyttjade reserver av olja och gas, men också mineraler som är kritiska för den gröna omställningen. EU har länge drivit linjen att nya prospekteringar i Arktis bör stoppas av klimatskäl. Miljöorganisationer har välkomnat EU:s hållning, medan Norges regering och delar av näringslivet ser den som ett ingrepp i norsk suveränitet.

Norge har fortsatt att bevilja licenser för olje- och gasprospektering i Barents hav. Statliga Equinor är en av de mest aktiva aktörerna i regionen, och flera projekt har utvecklats de senaste åren. Enligt norska myndigheter sker utvinningen med höga miljökrav och är avgörande för norsk ekonomi och sysselsättning. Regeringen i Oslo har upprepade gånger understrukit att landet har rätt att förvalta sina egna naturresurser.

Den nya arktiska strategin, som väntas presenteras i oktober, kommer att innehålla en rad åtgärder för klimat, miljö och hållbar utveckling. Moratoriet mot fossila bränslen blir sannolikt en av de mest kontroversiella delarna. Frågan är hur EU ska agera om Norge inte följer den linjen. Eftersom EU inte har direkt makt över norsk energipolitik kan strategin bli mer av en politisk markering än ett bindande beslut.

För energimarknaden har moratoriet begränsad direkt effekt i nuläget, men signalvärdet är stort. Om EU väljer att formellt motverka nya norska projekt kan det påverka investeringsviljan i arktiska olje- och gasfält. Samtidigt ökar intresset för andra råvaror i regionen. Norge har bland annat öppnat för havsbottenmineraler på den norska kontinentalsockeln, en fråga som väckt både hopp och oro. EU har pekat ut kritiska mineraler som en prioriterad fråga, och Arktis kan bli en framtida källa till metaller som behövs för batterier, vindkraft och elektronik.

Att EU samtidigt lyfter fram USA och Kazakstan som viktiga oljeleverantörer visar hur energikartan håller på att ritas om. USA har ökat sina exportvolymer till Europa efter kriget i Ukraina, medan Kazakstan blivit en allt viktigare leverantör av råolja. Norges roll är dock unik, inte minst genom gasen som levereras direkt via rörledningar och därför är mindre sårbar för avbrott.

Det återstår att se hur EU och Norge ska hantera motsättningen. I oktober blir strategin offentlig, och då presenteras också den exakta formuleringen av moratoriet. En sak är säker: frågan om Arktis framtid kommer att fortsätta prägla relationen mellan Bryssel och Oslo under lång tid.