Flera världsledare avstår från att delta i ceremoni på Bidens inbjudan

Flera europeiska länder har meddelat att de inte kommer att närvara vid torsdagens ceremoni som anordnas av USA:s president Joe Biden. Tysklands förbundskansler avböjde på onsdagen inbjudan, vilket blev ytterligare ett avslag i raden av europeiska ledare som väljer att inte delta.

Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper bekräftade tidigare att landet inte heller kommer att skicka någon representant till evenemanget. Beskedet från Storbritannien kom bara dagar efter att även Norge, Sverige och Frankrike meddelat att de tackar nej till den amerikanska presidentens inbjudan.

Det är inte bara europeiska länder som verkar tveksamma. Stora globala aktörer som Kina, Indien och Ryssland har gett otydliga svar på inbjudan, vilket tyder på ett svalt intresse för ceremonin. Deras vaga hållning har tolkats som en indikation på de geopolitiska spänningar som för närvarande präglar den internationella arenan.

Trots den påtagliga frånvaron av flera tunga internationella aktörer fortsätter president Biden att uttrycka optimism kring evenemanget. Under onsdagen gjorde han ett uttalande där han framhöll sitt initiativ i positiva ordalag.

”Vi har många fantastiska människor som vill ansluta sig,” sade Biden vid ett framträdande där han stod sida vid sida med en av de ledare som tackat ja till inbjudan – Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi.

Egyptens deltagande är betydelsefullt mot bakgrund av landets strategiska roll i Mellanöstern och inte minst i relation till den pågående konflikten mellan Israel och Gaza, där Egypten har agerat medlare. Al-Sisis närvaro signalerar att Biden fortfarande har stöd från viktiga regionala aktörer, trots att flera västländer väljer att avstå.

Avböjandet från flera europeiska allierade kan ses som en utmaning för Biden-administrationen, särskilt i en tid när transatlantiska relationer redan prövas av olika handels- och säkerhetspolitiska frågor. Särskilt anmärkningsvärt är att länder som Tyskland och Frankrike, som traditionellt varit starka allierade till USA, väljer att inte delta.

Det finns flera möjliga orsaker till den utbredda frånvaron. Politiska analytiker pekar på att flera europeiska ledare kan vara upptagna med inhemska angelägenheter eller andra internationella åtaganden. Andra menar att det kan finnas meningsskiljaktigheter kring ceremonins syfte eller att vissa länder föredrar att avvakta med tanke på det kommande amerikanska presidentvalet senare i år.

Sveriges beslut att inte delta följer ett mönster där landet under senare år har intagit en mer självständig position i vissa utrikespolitiska frågor, trots det nyliga NATO-medlemskapet som har stärkt banden till USA. För Sveriges del kan beslutet också vara kopplat till regeringens prioriteringar gällande internationella engagemang under en tid av ekonomiska utmaningar på hemmaplan.

Ceremonin kommer att genomföras som planerat på torsdagen med de ledare som har tackat ja, men den anmärkningsvärda frånvaron av flera nyckelaktörer kan potentiellt minska evenemangets diplomatiska genomslagskraft. Biden-administrationen kommer sannolikt att betona de positiva aspekterna och de relationer som stärks genom de ledare som faktiskt deltar.

För USA:s president, som befinner sig i slutet av sin första mandatperiod och mitt i en valrörelse, är det viktigt att visa ledarskap på den internationella arenan. Ceremonin erbjuder en möjlighet för Biden att framhäva sin utrikespolitiska agenda, men de många avböjandena riskerar att överskugga det budskap som Vita huset hoppas förmedla.