I rysslands pågående invasionskrig mot Ukraina har antalet avfyrade missiler nått nya nivåer. Enligt en analys från AFP, baserad på data från det ukrainska flygvapnet, avfyrade Ryssland ett rekordstort antal missiler mot Ukraina under juli månad. Särskilt anmärkningsvärt var användningen av ballistiska missiler, som till följd av sin höga hastighet och bana är synnerligen svåra att skjuta ner för luftvärnssystemen. Dessa projektiler har i hög utsträckning riktats mot huvudstaden Kyiv, där civilbefolkningen drabbats hårt.
De senaste siffrorna från FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina målar upp en dyster bild av krigets inverkan på civila. Minst 437 människor dödades och ytterligare 2 610 skadades i Ukraina under juli. Detta innebär en ökning med 30 procent jämfört med föregående månad och representerar den högsta bekräftade dödssiffran bland civila sedan maj 2022, det vill säga bara några månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes.
De civila offren utgör emellertid endast en bråkdel av krigets totala mänskliga kostnad. De ukrainska och ryska trupperna lider betydligt större förluster, men de exakta siffrorna för militära offer är höljda i dunkel. Såväl Moskva som Kyiv har varit sparsamma med att offentliggöra tillförlitliga uppgifter om sina egna förluster, och oberoende verifiering av uppgifterna är i praktiken omöjlig på grund av de pågående stridigheterna.
Bakgrunden till det intensifierade missilangreppet är komplex. Under sommaren har de ryska styrkorna fortsatt att pressa på längs flera delar av frontlinjen i östra Ukraina, och strategin tycks vara att systematiskt försöka bryta ner Ukrainas försvarsförmåga och civila moral genom att attackera infrastruktur och stadsområden. Valet av ballistiska missiler är taktiskt betydelsefullt. Till skillnad från kryssningsmissiler, som flyger lägre och långsammare, är ballistiska missiler mycket svårare att fånga upp med befintliga luftvärnssystem, som exempelvis de Patriot-system som levererats av västländer. Ett fåtal träffar i ett tätbefolkat område kan därmed orsaka förödande skador och höga dödssiffror på kort tid.
De eskalerande attackerna sätter ytterligare press på det ukrainska samhället och dess energisystem, som redan lider av omfattande skador efter flera års ryska bombningar. Strömavbrott och brist på värme under vintermånaderna är ett reellt hot som ukrainarna tvingas leva med. Den ukrainska luftförsvarsförmågan är fortsatt stark, men den är inte oändlig. För varje rysk missil som avfyras motsvaras den av ett antal dyrbara försvarsrobotar från västmakternas lager, vilket skapar en pressande situation för Ukrainas internationella partners som försöker balansera stödet med sina egna försvarsbehov.
Enligt uppgifter från FN:s övervakningsmission i juli har mer än 90 procent av de bekräftade dödsoffren bland civila orsakats av explosiva vapen med stor spridningseffekt. Hit hör bland annat artilleribeskjutning och luftangrepp med glidbomber. Dessa vapen tar inte hänsyn till civilbefolkningens rörelsemönster och gör ingen skillnad på militära och civila mål. Trots det pågår det diplomatiska ansträngningar på flera håll för att söka en lösning på konflikten. Under sommaren har det genomförts flera internationella möten där frågor om vapenvila och vapenleveranser diskuterats, men något genombrott i förhandlingarna har ännu inte skett.
Den ukrainska militären har dock lyckats hålla stånd på flera fronter, och under sommaren har man även genomfört framgångsrika operationer till havs i Svarta havet. Dessa framsteg stärker Ukrainas position men minskar inte på något sätt trycket från de ryska anfallen. Utvecklingen i början av hösten väntas bli avgörande för hur kriget fortskrider, och samtidigt som striderna rasar intensifieras också kampen om den internationella opinionen och om det fortsatta militära stödet till Ukraina.
