Liberalerna vill höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden.

Sveriges lärare har under lång tid varit en av de yrkesgrupper där löneutvecklingen hamnat på efterkälken jämfört med andra akademiska yrken. Nu presenterar Liberalerna ett nytt förslag som syftar till att bryta den trenden. Partiet vill införa ett statligt lönelyft för att göra läraryrket mer attraktivt och möta den växande personalförsörjningen inom skolan. Förslaget, som presenteras av partiledare och utbildningsminister Johan Pehrson tillsammans med skolpolitisk talesperson Lotta Edholm, innebär att staten tar ett ökat ansvar för lärarlönerna.

Vid en pressträff under morgonen presenterades detaljerna i satsningen. Modellen bygger på att staten skjuter till sju miljarder kronor årligen, pengar som ska fördelas till huvudmännen med krav på att de används för löneökningar i klassrummet. Grundprincipen är att medlen ska gå till legitimerade lärare och förskollärare, med särskild betoning på att premiera skicklighet och pedagogiskt ledarskap snarare än enbart antal år i tjänsten.

– Kommunerna har under decennier misslyckats med att ge lärarna den löneutveckling de förtjänar. Därför måste staten nu kliva fram och ta ett ansvar, säger Lotta Edholm under pressträffen.

Den föreslagna konstruktionen innebär att kostnaderna delas mellan staten och kommunerna. Staten bidrar med den grundläggande finansieringen, medan kommunerna förväntas fortsätta ansvara för den årliga lönebildningen. Förhoppningen är att den statliga närvaron ska skapa en golvhöjning som lyfter hela lärarkåren, utan att helt ta över det lokala ansvaret för arbetsgivarpolitiken.

Förslaget kommer i ett läge där skolan står inför betydande utmaningar. Lärarbristen är akut i flera regioner, och alltför många obehöriga lärare undervisar i svenska klassrum. Samtidigt visar mätningar att lärarstudenterna blir allt färre, och avhoppen från utbildningarna är stora. Liberalerna menar att en konkurrenskraftig lön är en avgörande pusselbit för att vända utvecklingen.

– Lärare ska inte behöva välja mellan att stanna kvar i klassrummet eller söka sig till bättre betalda jobb utanför skolan. Med det här förslaget vill vi göra karriärvägar inom läraryrket mer lönsamma, säger Johan Pehrson.

Reaktionerna från lärarfacken har varit försiktigt positiva. Man välkomnar att frågan om lärarlönerna lyfts på nationell nivå, men efterfrågar samtidigt mer detaljer kring hur fördelningen ska gå till. Svenskt Näringsliv har däremot uttryckt skepsis mot att staten blandar sig i lönebildningen, som traditionellt sett varit en partsfråga mellan arbetsgivare och fackförbund.

Förslaget ligger i linje med vad flera andra partier föreslagit under senare år, men skillnaden ligger i konstruktionen av statsbidraget. Medan tidigare satsningar ofta haft karaktären av riktade pengar till specifika ändamål, vill Liberalerna skapa ett mer långsiktigt åtagande kopplat till karriärutveckling.

Utmaningen framöver blir att säkerställa att pengarna verkligen når dem som arbetar mest med undervisning, snarare än att försvinna i administrativa kostnader. Det handlar också om att få med sig Kommunal och andra centrala parter i diskussionen innan ett eventuellt genomförande kan bli verklighet.

Med några månader kvar till valet är lärarlönerna nu en het politisk fråga. Vad som återstår att se är om förslaget får gehör hos väljarna, och om övriga partier väljer att ansluta sig till idén om ett statligt lönelyft. En sak är dock säker – frågan om hur vi värderar våra lärare kommer sannolikt att dominera den skolpolitiska debatten under en lång tid framöver.