Klockan 11.30 på måndagen inleds årets Nobelprissäsong. Då presenterar Karolinska Institutets nobelförsamling årets första pristagare, i fysiologi eller medicin. Precis som förra året är viktminskningsläkemedel ett av de ämnen som diskuteras.
Nobelpriset i medicin är det första i raden av priser som tillkännages varje år. Senare i veckan följer fysik, kemi, litteratur, fredspriset och ekonomipriset. Pristagarna i medicin utses av Karolinska Institutets nobelförsamling, som består av 50 professorer. Nomineringarna är hemliga i 50 år, och församlingens arbete leds av Nobelkommittén. Medicinpriset anses ofta vara det svåraste att förutspå. Forskningen kan belönas årtionden efter att upptäckten gjordes, och kommittén har en tradition av att premiera grundläggande vetenskap snarare än enskilda produkter. Det gör att spekulationerna alltid omfattar allt från cancerforskning till genredigering och nya behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar.
Årets mest omdiskuterade ämne är ändå GLP-1-läkemedlen. Den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk har med semaglutidpreparaten Ozempic och Wegovy vuxit till ett av Europas mest värdefulla börsbolag. Amerikanska Eli Lilly har med Mounjaro och Zepbound etablerat sig som en av de främsta konkurrenterna. Båda bolagen har haft svårt att möta den globala efterfrågan, och läkemedlen har fått effekter långt utanför sjukvården. Livsmedelskoncerner och restaurangkedjor har märkt av förändrade konsumtionsvanor, och läkemedlens försäljning uppgår till tiotals miljarder dollar.
Bakgrunden är en medicinsk revolution. Läkemedlen utvecklades ursprungligen mot typ 2-diabetes, men visade sig snabbt ge tydlig viktminskning. Forskningen har lett till nya kunskaper om hur tarmen och hjärnan reglerar aptit och mättnad. Det är grundläggande fysiologi, och det ligger i linje med det som Nobelpriset ofta belönar.
Men det finns också skäl att vara återhållsam med tipsen. Nobelkommittén brukar inte premiera produktutveckling. Det är de grundläggande upptäckterna som räknas, och de måste dessutom ha hunnit bevisa sitt värde under lång tid. Fetmaforskning har historiskt varit lågt prioriterad, även om det har ändrats i takt med att fetma nu klassas som en global epidemi. Enligt Världshälsoorganisationen har antalet människor med fetma nästan tredubblats sedan 1975, och över en miljard människor lever i dag med sjukdomen.
Internationella bedömare nämner ändå flera forskare som skulle kunna bli aktuella. Jens Juul Holst vid Köpenhamns universitet, Joel Habener vid Harvard och Daniel Drucker vid University of Toronto är exempel på forskare som förekommit i diskussionerna. De har alla bidragit till att kartlägga GLP-1-hormonets funktion, vilket i sin tur ledde fram till de läkemedel som i dag används av miljontals människor. Någon officiell bekräftelse finns naturligtvis inte, och Nobelkommittén kommenterar aldrig spekulationerna i förväg.
Förra året gick priset till Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA. Året innan fick Katalin Karikó och Drew Weissman priset för den forskning som möjliggjorde mRNA-vaccinerna mot covid-19. Båda valen visar att kommittén vill uppmärksamma vetenskapliga genombrott med direkt betydelse för människors hälsa. Det stärker givetvis dem som hoppas på ett pris till fetma- och aptitforskning.
Samtidigt är Nobelpriset i medicin svårt att förutse. Många trodde att mRNA-forskningen skulle prisbelönas redan 2021, men det dröjde till 2023. Andra stora genombrott, som CRISPR-Cas9-genredigering, har ännu inte belönats, trots att upptäckten gjordes för mer än tio år sedan. Kommittén kan också överraska genom att välja ett fält som knappt nämnts i förhandsspekulationerna.
Oavsett utgången kommer årets besked att följas med stort intresse, inte minst på finansmarknaderna. GLP-1-läkemedlen har blivit en av de mest inflytelserika medicinska trenderna under 2020-talet. Ett Nobelpris till den forskning som ligger bakom dem skulle ytterligare stärka deras vetenskapliga legitimitet – och sannolikt påverka börsvärderingarna. Men det kan också dröja. Nobelkommittén har sällan bråttom. I medicinprisets historia finns exempel på upptäckter som fått vänta i flera decennier innan de slutligen kröntes med ett Nobelpris.
Fram till dess är allt annat spekulation.