Förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 avslås, kallas helt felaktigt

Regeringen går vidare med planer om sänkt straffmyndighetsålder trots omfattande kritik från barnrättsorganisationer. Förslaget innebär att 13-åringar som begår grova brott ska kunna dömas till fängelse, något som möter starkt motstånd från såväl UNICEF Sverige som Bris.

Initiativet representerar enligt kritikerna en grundläggande förändring i synen på barn i rättssystemet. Li Melander vid UNICEF Sverige varnar för att förslaget utgör ett avsteg från etablerade barnrättsprinciper.

”Barn ska ha en särställning i rättssystemet just för att de är barn och för att de inte har uppnått tillräcklig mognad för att fullt ut förstå konsekvenserna. Detta är verkligen en stor avvikelse när det gäller barns rättigheter,” säger Melander.

Enligt FN:s barnkonvention, som Sverige ratificerat och gjort till lag, bör barn i konflikt med lagen behandlas på ett sätt som främjar deras känsla av värdighet och värde. Konventionen betonar vikten av att främja barnets återanpassning till samhället snarare än bestraffning.

Maria Frisk, barnsekreterare på Bris, kallar regeringens förslag direkt kontraproduktivt och menar att det saknas vetenskapligt stöd för att en sänkt straffmyndighetsålder skulle leda till minskad brottslighet.

”Förslaget är helt fel. Det finns inga vetenskapliga belägg för att det kommer att leda till minskad brottslighet,” understryker Frisk.

Kritikerna menar att regeringen inte har undersökt andra alternativ tillräckligt grundligt. Både Bris och UNICEF ser en överhängande risk att reformen i stället kan dra in ännu yngre barn i kriminalitet, tvärtemot den uttalade avsikten att bekämpa ungdomsbrottslighet.

Organisationerna förespråkar i stället förebyggande sociala insatser och ökat stöd till skolor. Enligt Maria Frisk är det dessa typer av åtgärder som både forskning och beprövad erfarenhet visar fungerar för att minska ungdomsbrottslighet.

”Forskning och beprövad erfarenhet visar att det är förebyggande arbete som fungerar,” säger Frisk.

Regeringens förslag kommer i en tid då ungdomsbrottsligheten fått stor uppmärksamhet, med flera uppmärksammade fall där unga varit inblandade i grov kriminalitet. Kritikerna menar dock att en sänkning av straffmyndighetsåldern riskerar att förskjuta fokus från de grundläggande orsakerna till att unga dras in i kriminalitet, som socioekonomiska faktorer, bristande skolresultat och segregation.

Både Bris och UNICEF är tydliga med att straffmyndighetsåldern bör förbli 15 år. Melander påpekar att FN:s barnrättskommitté har varit mycket tydlig i sina rekommendationer om att länder aldrig bör sänka sin straffmyndighetsålder.

”FN:s barnrättskommitté är otroligt tydlig med att ett land aldrig bör sänka sin straffmyndighetsålder. Man ska inte ta bort barns rättigheter som de redan har,” förklarar Melander.

Sverige har historiskt sett haft en relativt hög straffmyndighetsålder jämfört med många andra länder, något som speglat landets traditionellt starka betoning på barns rättigheter och rehabilitering framför bestraffning. En förändring i denna inriktning skulle enligt kritikerna representera ett betydande skifte i svensk rättspolitik.

Regeringen har motiverat förslaget med att det behövs kraftfullare verktyg för att hantera ungdomsbrottslighet och för att bryta kriminella karriärer i ett tidigt skede. Trots den omfattande kritiken från barnrättsorganisationer tycks regeringen besluten att gå vidare med planerna.

Den slutliga utformningen av förslaget och dess implementering kommer att vara avgörande för hur det påverkar såväl ungdomar i riskzonen som samhällets hantering av ungdomsbrottslighet i stort. Barnrättsorganisationerna lovar att fortsätta bevaka frågan noga och driva på för alternativa lösningar som bättre överensstämmer med barnkonventionens principer.