Fredssamtal: Byte av rysk förhandlare tyder på hårdare linje

Den senaste rundan av fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina har inletts i Genève, Schweiz, med begränsade förväntningar på omedelbara resultat. Kremltalesman Dmitrij Peskov dämpade förväntningarna redan innan mötet började och förklarade att ”vi bör inte förvänta oss några nyheter idag eftersom arbetet är planerat att fortsätta imorgon”, enligt nyhetsbyrån EFE.

Den ryska delegationen anlände till Schweiz på tisdagsmorgonen, och enligt Peskov påbörjades samtalen under tidig eftermiddag. Ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass rapporterar att den omstridda territoriefrågan står på dagordningen, bland andra känsliga ämnen.

Sedan den senaste förhandlingsrundan i Abu Dhabi – som bortsett från ett fångutbyte ansågs resultatlös – har Ryssland bytt ut sin huvudförhandlare. President Vladimir Putins rådgivare Vladimir Medinskij, en ultrakonservativ historiker och tidigare kulturminister, har ersatt underrättelsechefen Igor Kostjukov som ledare för den ryska delegationen.

Enligt analytiker signalerar bytet hårdare krav från Moskva. Finska Yle rapporterar att Medinskij, som deltagit i flera tidigare förhandlingsrundor, konsekvent framfört maximalistiska krav gentemot Kyiv. Ukraina uppges se negativt på bytet, som enligt analytiker ägde rum efter skjutningen av den ryska militärledaren Vladimir Aleksejev i Moskva tidigare i februari. Kreml har anklagat Ukraina för attacken.

Kostjukov är dock fortfarande närvarande i Genève. Den ukrainska delegationen är oförändrad och består av huvudförhandlaren Rustem Umyrov, president Volodymyr Zelenskyjs stabschef Kyrylo Budanov, parlamentsledamoten Davyd Arachamia och Andrij Hnatov, stabschef för Ukrainas väpnade styrkor.

Från USA deltar president Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner, vilket markerar USA:s fortsatta engagemang i konfliktlösningen.

Inga avgörande kompromisser förefaller vara inom räckhåll när Ryssland, Ukraina och USA inleder samtal i Genève. De centrala frågorna kvarstår olösta:

Donbas-regionen i östra Ukraina utgör en huvudfråga i förhandlingarna. Ryssland gör anspråk på hela Donbas, där Ukraina fortfarande försvarar drygt en tiondel av området. Ukraina vägrar erkänna ockuperad mark som rysk, men har öppnat för diskussion om en fryst frontlinje, vilket skulle innebära ett tillfälligt vapenstillestånd utan territoriell uppgörelse.

Säkerhetsgarantier är en annan avgörande fråga. Ukrainas europeiska allierade utlovar säkerhetsgarantier och truppförflyttningar, men amerikanska garantier ses som avgörande för att avskräcka Ryssland på lång sikt. USA har erbjudit garantier som ska gälla i 15 år, men Ukraina vill att de ska vara i minst 20 år.

Kärnkraftverket i Zaporizjzja, Europas största, utgör ytterligare en komplicerad förhandlingspunkt. Ryssland ockuperar anläggningen som ligger nära frontlinjen i Zaporizjzja-regionen. Parterna anklagar varandra för beskjutning som skulle kunna orsaka en härdsmälta. USA har föreslagit en delad förvaltning av anläggningen, men förslaget har hittills inte lett till något genombrott.

Förhandlingarna äger rum i en tid av intensifierade strider i östra Ukraina, där ryska styrkor fortsätter sin framryckning. Samtidigt har kriget nått ett kritiskt skede där båda sidor står inför utmaningar gällande resurser, utrustning och personal.

Observatörer påpekar att det förändrade förhandlingsklimatet också kan vara kopplat till maktskiftet i USA, där den tillträdande administrationen skulle kunna ha en annan syn på konfliktens lösning än den nuvarande.

Samtalen i Genève förväntas fortsätta under de kommande dagarna, och internationella observatörer följer noggrant utvecklingen för tecken på eventuella framsteg i vad som har blivit Europas mest omfattande väpnade konflikt sedan andra världskriget.