Gener styr hur gamla vi blir, överraskande studie visar

Ny studie: Genetik spelar större roll för livslängd än tidigare trott

Fasta, hård träning eller blodtransfusioner – det finns gott om mer eller mindre extrema knep för att leva så länge som möjligt. Men utrymmet för hur mycket vi kan påverka vår livslängd genom livsstil verkar vara betydligt mindre än vi tidigare har trott.

När forskare nu har analyserat data från tvillingregister i Sverige och Danmark samt från hundraåringar i USA framträder en ny bild. Efter att ha uteslutit dödsfall orsakade av yttre faktorer som olyckor eller infektionssjukdomar, förklaras livslängden till 50 procent av genetik.

”Fram till nu har vi sagt att mellan 10 och 30 procent av livslängden bestäms av gener, så det här är en stor förändring”, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Hon förklarar att forskarna har använt nya modeller som bättre särskiljer kroppens biologiska mekanismer från externa faktorer. Genom nya beräkningsmetoder framträder en bild där generna har större betydelse. Sara Hägg medger att hon blev överraskad över den stora andelen, men påpekar att resultaten ligger i linje med ärftligheten för flera sjukdomar.

Trots de nya rönen finns det ingen anledning att ge upp hälsosamma vanor, betonar Hägg. ”50 procent påverkas fortfarande av vår livsstil, så det finns faktiskt mycket vi kan påverka. Hur länge vi lever influeras av många faktorer.”

Forskarnas upptäckter, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science, säger ingenting om enskilda individers livslängd. Däremot hoppas forskarna att resultaten kan föra oss närmare svaret på vilka gener som hjälper till att kontrollera åldrandeprocessen.

”Livslängd är något som fascinerar oss eftersom vi alla åldras. Hittills vet vi väldigt lite om vilka gener som reglerar åldrandet”, säger Sara Hägg.

Den nya studien kan bidra till att förklara varför vissa familjer uppvisar mönster av ovanligt lång livslängd, trots varierande livsstilsval. Den kan också ge insikter i varför vissa personer med till synes ohälsosamma vanor ändå lever längre än förväntat, medan andra med exemplariska hälsovanor drabbas av tidiga hälsoproblem.

I Sverige var den genomsnittliga livslängden år 2024 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män. Sett ur ett historiskt perspektiv har medellivslängden ökat markant. Denna ökning berodde till stor del på minskad barnadödlighet under 1900-talets första hälft.

På 1950-talet var den genomsnittliga livslängden, beräknad från födseln, cirka 74 år för kvinnor och 71 år för män. I dag är spädbarnsdödligheten lägre, och ökningen av livslängden beror främst på minskad dödlighet i högre åldrar.

Den nya forskningsstudien väcker frågor om effektiviteten hos de många anti-aging behandlingar och produkter som marknadsförs på hälsomarknaden. Om generna spelar en större roll än vi tidigare trott, kan det innebära att vissa kostsamma behandlingar och livsförlängande åtgärder har en mer begränsad effekt än vad som påstås.

Forskare hoppas nu kunna identifiera specifika gener som är kopplade till långt liv, vilket potentiellt skulle kunna leda till nya medicinska genombrott. Samtidigt betonar forskare som Sara Hägg att resultaten inte ska tolkas som att livsstilsval är oviktiga – tvärtom har de fortfarande en avgörande betydelse för hur vi åldras och vår livskvalitet under de år vi lever.

Under 2020 sjönk livslängden ovanligt kraftigt på grund av många dödsfall relaterade till covid-19. Sedan dess har medellivslängden återgått till ungefär samma nivåer som före pandemin, enligt Statistiska centralbyrån.