Nytt forskningsrapport avslöjar matproduktionens stora miljöpåverkan

När forskningsrapporten EAT-Lancet publicerades 2019 väckte den enormt intresse och fick stor genomslagskraft. Rapporten, som nu får en uppföljare, har blivit en av de tio mest citerade tvärvetenskapliga studierna i policydokument någonsin.

”Det handlar om hur vi kan äta en hälsosam kost inom planetens gränser,” förklarar Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och en av huvudförfattarna till den nya rapporten.

Nyligen konstaterades att sju av nio så kallade planetära gränser har överskridits. Den nya rapporten visar nu att världens matproduktion är huvudorsaken till att vi passerat fem av dessa gränser. Men detta faktum innehåller också en möjlighet: om vi förändrar vårt matsystem kan vi rädda planeten.

”När vi talar om en omställning till hållbar utveckling är matsystemet verkligen centralt för vår förmåga att uppnå det,” säger Gordon.

Mycket av det som är miljövänligt är också hälsosamt. Den ”planetära hälsodieten” som lanserades 2019 står i stort sett oförändrad även i år. Ur ett svenskt perspektiv handlar det om att äta mindre rött kött (max 105 gram per vecka), mer frukt och grönsaker (500 gram per dag), samt mer baljväxter och nötter.

Om alla åt enligt dessa rekommendationer skulle 15 miljoner liv globalt räddas varje år.

”Det enklaste är att byta till fullkorn så mycket du kan. Ersätt en del av de animaliska produkterna du äter idag med växtbaserade alternativ,” råder Gordon.

I Sverige har köttdiskussionen på senare år kopplats till beredskapsfrågan. Line Gordon tycker att debatten har blivit märklig, eftersom en stor del av det som odlas i Sverige är ätbart – men blir djurfoder.

”Det kan bli en mer begränsad kost. Men i en krissituation finns det fortfarande kalorier, spannmål och proteiner inom landet,” påpekar hon.

Omställningen skulle kosta 500 miljarder dollar per år, men enligt rapporten skulle denna investering kunna ge en tiofaldig avkastning.

Trots att vi nu har svaret på problemet, äter få människor som de borde. Studien pekar på bristen på politiskt ledarskap och en livsmedelsindustri som inte vill förändras. Politiker kan bidra med skatter och subventioner samt ställa krav vid upphandlingar för att transformera jordbruket. Industrin motverkar omställningen genom lobbying och reklam, ibland även genom desinformation.

”Vi känner ofta att vi har ett fritt val och att vi bör ta mer ansvar som konsumenter. Men faktum är att vi är ganska styrda i dagens matsystem,” förklarar Gordon.

EAT-Lancet 2025 beskrivs som den största forskningsrapporten i sitt slag. Bakom rapporten står omkring 70 forskare från Stockholm Resilience Centre, Harvard, Cornell, Potsdam-institutet och jordbruksforskningsnätverket CGIAR. Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet.

De planetära gränserna är kvantitativa bedömningar av hur mycket mänsklig påverkan jorden kan tåla. Matproduktionens inverkan på dessa gränser är omfattande:

Klimatförändring: Matsystem står för en tredjedel av växthusgasutsläppen.

Markanvändning: 37 procent av landytan används till jordbruk. Skogar avverkas för att ge plats åt nya grödor.

Biologisk mångfald: Omvandling av mark, överfiske och bekämpningsmedel hotar djur och natur.

Biogeokemiska flöden: Gödningsmedel leder till utsläpp av kväve och fosfor, vilket bland annat övergöder sjöar och hav.

Sötvatten: Bevattning inom jordbruket står för minst 70 procent av all vattenkonsumtion.

Kemisk förorening: Antibiotika från djurhållning och bekämpningsmedel medför stora risker.

Rapporten understryker att en omställning av våra matvanor och jordbrukssystem inte bara är möjlig utan nödvändig för att hantera de globala miljöutmaningarna. Förändringen kräver dock samordnade insatser från både politiker, näringsliv och konsumenter.