Hamas förhandlar om frigivning av gisslan under avmilitariseringssamtal

Israeliska och amerikanska förslag ställer Hamas mot väggen

Efter två års förödande krig befinner sig Hamas i en allt mer trängd position. Det 20-punktsprogram som USA och Israel förhandlat fram utan palestinsk närvaro ställer hårda krav på den islamistiska organisationen: frisläppande av gisslan, nedläggning av vapen, tillåtelse att förstöra militär infrastruktur, avstående från politisk makt samt ett godkännande av en vag formulering om fortsatt israelisk närvaro i Gaza.

Frågan många ställer sig är varför Hamas skulle acceptera dessa villkor.

”Huvudsvaret är att de helt enkelt inte har mycket val,” förklarar Joas Wagemakers, professor i islamiska studier vid Universitetet i Utrecht och expert på Hamas och palestinsk nationalism.

För Hamas handlar det i nuläget om ren överlevnad. Efter år av intensiva strider med enorma förluster behöver rörelsen få ett slut på konflikten för att kunna fortsätta existera. Trots att de nu överväger att ge upp sitt främsta förhandlingskort – gisslan – pågår förhandlingarna fortfarande.

Enligt Wagemakers är kravet att ge upp politisk makt troligen det ”minst oacceptabla” för Hamas. Betydligt svårare blir kravet på avväpning, eftersom organisationen grundades just som ett militärt svar på Israels ockupation under 1980-talet. En möjlig kompromiss skulle kunna vara en lösning där endast tyngre vapen överlämnas till Israel.

”Man skulle kunna argumentera för att Hamas-medlemmar borde integreras i en palestinsk polisstyrka, vilket militanta palestinska grupper gjorde enligt Oslo-avtalet på 1990-talet,” säger Wagemakers.

För Hamas-medlemmar som förbinder sig till fredlig samexistens och lägger ned sina vapen erbjuder 20-punktsprogrammet amnesti och möjlighet att flytta till ”mottagande länder”. Turkiet och Qatar framstår som de mest sannolika tillflyktsplatserna, eftersom andra grannländer som Egypten och Jordanien har intagit en mer negativ hållning gentemot den islamistiska gruppen.

Det är dock tveksamt om Israel, även om planen följs, verkligen kommer att lyckas med sitt uttalade mål att eliminera Hamas. Wagemakers menar att utan en politisk lösning på den underliggande konflikten kommer nedmonteringen av Hamas sannolikt bara leda till att liknande alternativ växer fram i dess ställe.

”Den palestinska nationalismen kommer att bestå, konflikten kommer att fortsätta, och palestinier kommer fortfarande känna ilska över bristen på självbestämmande. Detta kommer att uttrycka sig i våld,” varnar han.

Förhandlingsprocessen är präglad av en påtaglig maktobalans. Att USA och Israel har utarbetat förslagen utan palestinsk representation har väckt kritik från flera håll. Internationella observatörer påpekar att en hållbar fred kräver att båda parter involveras i utformningen av en överenskommelse.

Samtidigt står regionens civila befolkning inför en humanitär katastrof av historiska mått. FN har rapporterat om akut matbrist, kollapsad sjukvård och omfattande förstörelse av civil infrastruktur i Gaza. Internationella hjälporganisationer har upprepade gånger varnat för att situationen är ohållbar och att omedelbar vapenvila krävs för att lindra lidandet.

För Hamas-ledningen handlar beslutet inte bara om överlevnad för organisationen utan även om dess legitimitet bland palestinierna. Att ge upp kampen mot Israel efter så många döda skulle kunna tolkas som ett svek, samtidigt som fortsatt krig leder till ännu mer lidande för den befolkning de säger sig företräda.

De kommande veckornas förhandlingar blir avgörande inte bara för Gaza och Hamas utan för hela regionens stabilitet. Oavsett utgången är det tydligt att den grundläggande konflikten mellan Israel och palestinierna kvarstår, och att en långsiktig lösning kräver mer än militära segrar eller nederlag.