Handelsbanken höjer tremånadersräntan på bolån till 4,19 procent

Handelsbanken höjer räntan på sitt tremånaders bolån till 4,19 procent. Beskedet innebär att bankens kunder med rörlig boränta får räkna med högre månadskostnader framöver. Det är den senaste ränteförändringen bland de svenska storbankerna.

Den nya räntan på 4,19 procent ska ses mot bakgrund av ett fortsatt högt ränteläge i ekonomin. Trots att Riksbanken har inlett en gradvis sänkningscykel har bankernas upplåningskostnader inte fallit i samma takt som styrräntan. Handelsbanken har därför sett sig tvungen att justera sina boräntor för att bibehålla marginalerna.

Handelsbanken är en av Sveriges fyra storbanker tillsammans med SEB, Swedbank och Nordea. Banken har en särskild ställning på den svenska bolånemarknaden med sin decentraliserade modell, där lokala kontor har stort inflytande över prissättningen. Detta har historiskt lett till att Handelsbanken ofta har legat antingen i framkant eller efter när det gäller ränteförändringar, beroende på lokala marknadsförhållanden.

Höjningen till 4,19 procent placerar Handelsbanken i linje med övriga storbanker. SEB och Nordea har under de senaste veckorna höjt sina tremånadersräntor till liknande nivåer, medan Swedbank ännu inte har meddelat någon förändring. Att bankerna rör sig i samma riktning är ingen slump – de möter i stort sett samma upplåningskostnader på de finansiella marknaderna och konkurrerar om samma kunder.

För svenska hushåll innebär den nya räntan en påtaglig kostnadsökning. Ett bolån på 2 miljoner kronor med tremånaders ränta innebär en månadskostnad på cirka 6 900 kronor före ränteavdrag. För många hushåll som redan har ansträngda ekonomier kan detta få betydelse för konsumtionen och i förlängningen för hela ekonomin.

För Stockholm, där bostadspriserna är högst i landet, får räntehöjningen särskilt stor betydelse. En genomsnittlig bostadsrätt i huvudstaden kostar runt 3,5 miljoner kronor, vilket innebär att många hushåll har betydligt större lån än genomsnittet. För dessa hushåll kan skillnaden mellan en ränta på 4 procent och 4,19 procent handla om flera hundralappar i månaden – pengar som annars hade kunnat gå till konsumtion eller sparande.

Bostadsmarknaden har under de senaste åren präglats av minskad aktivitet och prisfall i flera regioner. Räntehöjningar från storbankerna riskerar att förstärka denna trend, då högre boendekostnader minskar hushållens köpkraft. Samtidigt har Riksbankens signaler om framtida sänkningar skapat en viss optimism bland mäklare och branschaktörer.

Den bakomliggande orsaken till bankernas räntehöjningar är komplex. Inflationen har sjunkit från de höga nivåer som präglade perioden 2022–2023, men den har ännu inte nått Riksbankens mål på 2 procent. Marknadsräntorna, som styr bankernas upplåningskostnader, har dessutom visat sig trögare att anpassa sig till Riksbankens signaler än många bedömare hade väntat sig.

En ytterligare faktor är konkurrensen om inlåning. Bankerna har under det senaste året höjt sparräntorna för att behålla och attrahera kunder, vilket pressar marginalerna på utlåningssidan. Detta har skapat en situation där bankerna måste balansera behovet av att behålla inlåning med att erbjuda konkurrenskraftiga boräntor.

Under perioden 2015–2021 var de rörliga boräntorna i Sverige nere på rekordlåga nivåer, ibland under 1,5 procent. Den nuvarande nivån på drygt 4 procent framstår därför som hög för många hushåll som har vant sig vid en era av billiga lån. Samtidigt är 4,19 procent lågt jämfört med 1990-talet, då tremånadersräntan som mest låg på över 20 procent.

Handelsbankens beslut att höja tremånadersräntan kan också läsas som en signal om att banken räknar med ett fortsatt högt ränteläge under en längre tid. Inom bankvärlden pekar man på att de långa marknadsräntorna har stigit trots Riksbankens sänkningar, bland annat på grund av oro kring statsfinansiella underskott och en ökad riskpremie i de finansiella marknaderna.

För den som står i begrepp att välja bindningstid på sitt bolån är läget utmanande. Att binda räntan på längre sikt innebär en försäkring mot framtida höjningar, men samtidigt en risk att gå miste om kommande sänkningar. Handelsbankens höjning av tremånadersräntan kan tolkas som att banken själv ser begränsat utrymme för ytterligare sänkningar från Riksbanken inom den närmaste tiden.

Sammanfattningsvis är Handelsbankens höjning till 4,19 procent ett tydligt tecken på att den svenska bolånemarknaden fortfarande befinner sig i ett högt ränteläge. För hushållen innebär det fortsatt höga boendekostnader och för bostadsmarknaden fortsatt osäkerhet. Frågan är nu hur övriga storbanker agerar och om Riksbanken väljer att skicka nya signaler inför sitt nästa räntebesked.