Hezbollah vägrar lämna ifrån sig sina vapen trots påtryckningar

Tiotusentals anhängare samlades i Beirut under lördagen för att hedra minnet av Hezbollahs karismatiska ledare Hassan Nasrallah, som dödades i en israelisk luftattack mot den libanesiska huvudstaden den 27 september 2024.

Nasrallahs efterträdare, Naim Qassem, gav under ceremonin ett tydligt besked till omvärlden och den libanesiska regeringen: ”Vi överger aldrig våra vapen, och vi kommer inte att avstå från att använda dem,” sade han i ett direktsänt tal till den stora skaran anhängare som samlats i utkanten av Beirut. ”Vi är redo för martyrskap.”

Uttalandet kommer vid en tidpunkt då Hezbollahs grepp om den politiska makten i Libanon har försvagats avsevärt. Efter de omfattande israeliska attackerna mot rörelsen, som har decimerat dess militära kapacitet, har den libanesiska regeringen under president Joseph Aoun beordrat avväpning av gruppen.

Israels krav på avväpning av Hezbollah har varit tydligt och ihållande. Den libanesiska regeringen har officiellt ställt sig bakom detta mål, men den praktiska genomförbarheten förblir högst osäker. Säkerhetsanalytiker är överens om att den libanesiska militären saknar både resurser och kapacitet för att på egen hand genomdriva en sådan avväpning mot den mäktiga shiamilisen.

”Problemet är att Hezbollah fortfarande har ett starkt folkligt stöd i stora delar av Libanon, särskilt i de shiitiska områdena i söder och i Bekaadalen,” förklarar Mellanösternexperten Sara Lindberg vid Utrikespolitiska institutet. ”En tvångsavväpning skulle kunna utlösa en ny våldsspiral eller till och med ett inbördeskrig.”

Det israeliska kravet måste ses i ljuset av att Israel nästan dagligen har brutit mot det vapenstilleståndsavtal som ingicks med shiamilisen i november förra året. Enligt FN:s observatörer har israeliska styrkor vid upprepade tillfällen genomfört operationer på libanesiskt territorium, något som Hezbollah hävdar rättfärdigar deras fortsatta beväpning.

Hezbollahs ställning i Libanon har varit komplicerad ända sedan grundandet på 1980-talet. Organisationen fungerar både som en politisk rörelse med representation i parlamentet och som en väpnad milis med betydande militär kapacitet. I vissa områden har Hezbollah byggt upp parallella samhällsstrukturer med sjukhus, skolor och sociala program, vilket har stärkt deras legitimitet bland många libaneser.

Internationellt är synen på Hezbollah splittrad. Flera länder, inklusive USA, Storbritannien och medlemmar i Arabförbundet, har terrorstämplat hela organisationen. EU har däremot endast klassificerat Hezbollahs väpnade gren som en terrororganisation, medan den politiska grenen fortfarande betraktas som legitim.

Den libanesiska befolkningen befinner sig nu i en prekär situation. Landets ekonomi har varit i fritt fall sedan 2019, med en valuta som förlorat över 95 procent av sitt värde. Den senaste konfliktupptrappningen mellan Israel och Hezbollah har ytterligare förvärrat situationen, med omfattande förstörelse av infrastruktur och hundratusentals internflyktingar.

”Det libanesiska folket är de verkliga förlorarna i denna maktkamp,” säger Nadia Khouri, professor i statsvetenskap vid Libanesiska universitetet i Beirut. ”Medan de politiska och militära aktörerna fortsätter sin kraftmätning, lider vanliga medborgare av brist på el, rent vatten och grundläggande förnödenheter.”

Lördagens massdemonstration visar att Hezbollah, trots förlusten av Nasrallah och många andra högt uppsatta ledare, fortfarande har förmåga att mobilisera ett betydande folkligt stöd. Samtidigt står det klart att det libanesiska samhället är djupt splittrat i synen på milisens framtid.

Den närmaste tiden kommer att visa om president Aouns regering kan hitta en diplomatisk lösning på avväpningsfrågan, eller om Libanon återigen står inför risken för en väpnad konflikt på hemmaplan.